- En apelsin får agera njure när Tedor demonstreras. Instrumentets slipade metalltrådar har skurit upp "njuren" i nio jämnstora klyftor. På bilden saknas den omslutande plastpåsen som effektivt avgränsar processen från den omgivande bukmiljön. Foto: Ulf Eliasson

Läkarens uppfinning

Stort steg framåt för titthålskirurgin

Säg den debuterande innovatör som blott fem år efter det ursprungliga tankefostret står inför en global lansering av sin uppfinning, och till på köpet har full kontroll över såväl produktion som utveckling.
Staffan Ternström, specialist i gynekologisk kirurgi, har lyckats med bedriften. Första impulsen till ett banbrytande kirurgiskt instrument fick han medan han stod och opererade på sjukhuset i Varberg.
– Jag kände stor frustration när den befintliga tekniken inte räckte till. Till slut beslöt jag mig för att själv försöka hitta en bättre lösning, säger han.

Hur får man ut ett bortopererat organ genom ett fingertjockt hål i huden – dels utan att småbitar av organet blir kvar inne i kroppen och dels så att det uppstyckade organet enkelt går att "pussla ihop" efteråt?
– Många titthålskirurger har ställt sig den frågan. Med befintliga instrument har det bortopererade organet i bästa fall förvandlats till trasiga slamsor när man väl lyckats ta ut det. Det omöjliggör en rekonstruktion av organet, vilket gör att värdefull medicinsk information kan gå förlorad. Och om organet exempelvis innehåller en elakartad cancertumör kan metoden vara direkt olämplig, eftersom den alltid medför ett visst "spill" inne i kroppen, förklarar Staffan Ternström som har mångårig erfarenhet av titthålskirurgi.
Staffan Ternström nöjde sig inte med att konstatera de befintliga instrumentens otillräcklighet. Han betraktade med stigande frustration de sönderslitna organdelar han fick ut ur "titthålen" och föreställde sig hur det bästa tänkbara resultatet i stället borde se ut. Utifrån denna målbild började han i tanken försöka konstruera ett helt nytt instrument.
– Jag hade den ena idén efter den andra, men det kändes nästan som en omöjlig uppgift. Jag är långt ifrån den förste som försökt hitta en lösning på det här problemet, berättar han.

Äpplen och apelsiner

Men Staffan Ternström skulle bli den förste att lyckas. Efter månader av grubblerier började han ana en framkomlig väg. Han såg för sitt inre en "korg" av slipade ståltrådar där organet kunde petas in för att sedan styckas upp till fina, jämnstora klyftor när ståltrådarna spändes.
– För ungefär tre år sedan konstruerade jag den första prototypen av slangklämmor och ståltråd hemma i verkstaden. Äpplen och apelsiner fick simulera mänskliga inre organ. När jag lyckades stycka upp den första apelsinen insåg jag att min grundtanke var riktig. Men det verkliga genombrottet skedde när jag kom på hur korgen skulle manövreras från utsidan av operationshålet, säger han.
I nära samarbete med finmekanik-företaget Varbergs Precision utvecklade Staffan Ternström successivt sitt embryo till allt fullödigare prototyper och lade samtidigt ner stor omsorg på att försäkra sig om de framtida rättigheterna till sin uppfinning:
– När jag började med patentbiten studerade jag alla tänkbara möjligheter att modifiera instrumentet och bifogade samtliga varianter i min patentansökan, för att på så vis eliminera risken att någon annan ska kunna kringgå min originalidé.
I våras var så titthåls-instrumentet Tedor (Ternström Endoscopic Device for Organ Retrieval) redo att ta steget från fruktskålen till operationsbordet. En serie kliniska tester genomfördes på sjukhus i Sverige och Danmark.
– Resultatet av testerna är mycket tillfredsställande. Tedor fungerar som det ska och är nu tillräckligt utvärderad för operationer i buken. I framtiden är det möjligt att instrumentet kan modifieras och utprovas för ingrepp i exempelvis brösthålan, säger Staffan Ternström.

Jämnstora klyftor

Titthålskirurgi är en relativt ny – men stadigt växande – kirurgisk disciplin världen över. Tekniken att utföra operativa ingrepp via små "titthål" genom huden är betydligt fördelaktigare – såväl för patienten som rent kostnadsmässigt – än att snitta med skalpellen. Den efterföljande vårdtiden förkortas kraftigt och patienten löper väsentligt mindre risk att drabbas av exempelvis infektioner som kan uppstå i ett vanligt operationsärr. Därför är det inte att undra på att Staffan Ternström har stora förhoppningar för sitt kirurgiska instrument:
– Jag hoppas och tror att min uppfinning kommer att stå sig i decennier. Jag betraktar den som ett stort steg framåt för titthålskirurgin.
Tedor manövreras uteslutande med handkraft och fungerar i korthet enligt följande: Vid slutfasen av en titthålsoperation ska exempelvis en frilagd njure föras ut ur kroppen genom ett av de tre hålen (det behövs tre hål vid titthålskirurgi - två för instrument och det tredje för observation). De nio metalltrådarna i korgen spänns så att verktyget blir tillräckligt smalt för att kunna passera genom det lilla hålet. Därpå förs korgen – omgiven av en plastpåse – in i buken och öppnas till ursprunglig form. Njuren petas med hjälp av en tång in genom en öppning i plastpåsen och ner mellan två av korgens fjädrande trådar, varpå dessa åter spänns en aning till dess att njuren ligger fixerad inuti korgen. Plastpåsens öppning dras ut genom operationshålet och därmed är njuren helt och hållet avskild från den omgivande bukmiljön.
Nu vidtar själva uppstyckningen av organet. De specialslipade metalltrådarna i korgen spänns successivt och skär så upp njuren i nio jämnstora klyftor med perfekta snittytor. När klyftorna till sist faller isär dras Tedor ut ur buken. Då återstår en plastpåse med nio avlånga "njurklyftor" som enkelt kan fiskas upp genom operationshålet.
– Tack vare plastpåsen sker uppstyckningsprocessen fullständigt avgränsad med noll risk för "spill" i buken. Efteråt är det lätt att åstadkomma en total rekonstruktion av organet, förklarar Staffan Ternström.

Medicinteknisk jätte

Staffan Ternström har fått sin uppfinning patenterad i Sverige och har sökt patent i de flesta länder där titthåls-kirurgi bedrivs. Merparten av de ingående komponenterna i instrumentet tillverkas vid Varbergs Precision. Genom sitt företag Safe Conduct AB har Staffan full kontroll över såväl produktion som utveckling av Tedor. Marknadsföring och försäljning överlåter han åt andra med större resurser.
– I affärsidén ingår att sluta avtal med riktigt stora medicintekniska företag. Det världstäckande japanska företaget Olympus har tagit upp Tedor i sitt sortiment för lansering "world wide", säger han.
Serietillverkningen av Tedor är i full gång. En första serie om 50 exemplar är redan ute för att introducera instrumentet på marknaden. Den andra serien - avsedd för försäljning - är under produktion. Hur stor den blir vet Staffan Ternström inte i nuläget:
– Troligen kommer Tedor att börja säljas under första halvåret 2000. Initialt tänker vi börja i Europa, men vi är också på god väg att få instrumentet godkänt för den amerikanska marknaden.

Ulf Eliasson

Mer info:
E-post: staffan.ternstrom@safeconduct.se