Han skulle bli agronom, Jörgen Holmén i Uppsala, vilket han också blev. Men istället för att bli vid denna lantliga syssla gav han sig på att forska i ett av människans viktigaste och känsligaste organ – ögat.
Nu ligger hans patentansökan inne på en ny metod för profylaktisk behandling av efterstarr.
Hans forskning har redan attraherat läkemedelsföretag och ögonläkare. Slår metoden igenom kan det bli en kommande global landvinning med stora ekonomiska vinster. Man spar pengar och synförmågan förbättras. Dessutom finns chansen att man kan slippa glasögonen. Bara i USA och EU kostar efterstarr årligen mångmiljardbelopp.

Det handlar alltså om gråstarr och följdsjukdomen efterstarr. Vid gråstarr grumlas ögats lins, som regel på grund av naturliga åldersförändringar. Grönstarr är något helt annat och handlar om en skada på synnerven, ofta kopplat till ett förhöjt tryck inne i ögat.
Gråstarr behandlas idag genom ett ögonkirurgiskt ingrepp där man opererar bort ögats naturliga lins och en ny ca fem millimeter liten konstgjord lins sätts in.
Ofta kan en ny grumlighet uppstå i ögat efter operationen – begreppet kallas efterstarr. Efterstarr orsakas av kvarvarande celler från den bortopererade linsen – celler som delar sig och växer in på den nya linsen. Idag behandlas efterstarr efter uppkomst (symptomatiskt) med laserkirurgi. Patienten måste uppsöka läkare och åter-igen genomgå en behandling för att få synen tillbaka.
Jörgen Holméns metod kan dock lekmannamässigt beskrivas som en metod att behandla efterstarr förebyggande (profylaktiskt) i samband med operationen av gråstarr.

Nästa generations konstgjorda linser till ögonoperationer förutspås bli så kallade ackommoderbara linser som kan fokusera på både nära och långt håll och fungera på samma sätt som ögats naturliga lins hos unga människor. När människan blir äldre åldras även linsen som slutligen förlorar sin förmåga att fokusera blicken på olika håll – man drabbas av ålderssynthet och man blir beroende av glasögon.
Den ackommoderbara linsen har möjlighet att ersätta glasögonen. Men linsen kan inte bli verklighet utan att man först har löst problemet med efterstarr. Dagens metod att behandla efterstarr med laserkirurgi går nämligen inte att använda då den i detta fall förstör linsen.
I Jörgen Holméns forskning ingår således att få bukt med cellutvecklingen som orsakar efterstarr för att på så sätt möjligöra en renovering av ögat med en ny ackommoderbar lins och ge ögat tillbaka dess ursprungliga synkraft.

Efter sin agronomexamen arbetade Jörgen Holmén under tre år inom läkemedelsindustrin med specialisering på ögonkirurgi. Bolaget lade senare ner sin ögonforskning i Sverige och Jörgen Holmén kom tillbaka till Ultuna och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Där bereddes han emellertid möjlighet att forska vidare inom gråstarr. Kopplingen finns där – gråstarr drabbar också djur och studeras inom grundforskningen. Resultatet har nu därför blivit en doktorsavhandling i ämnet ögon- kirurgi.
Tidigare drabbade efterstarr hälften av alla som opererats för gråstarr. Nu är frekvensen lägre, men fortfarande drabbas en betydande andel patienter. Den nya metoden siktar på en total eliminering. Upprinnelsen var en ren tillfällighet.
Jörgen Holmén har fått både finansiellt stöd och pris för sin forskning. Det handlar om Teknikbrostiftelsen, ALMI, Stiftelsen Innovationscentrum, Venture Cup med flera. I just affärsplanetävlingen Venture Cup med Konungen som prisutdelare erhöll Jörgen Holmén ett delat 4:e pris.
Men framgångar kommer inte av sig självt. Kring projektet har Jörgen Holmén bildat PhacoTreat AB (phaco/fako är grekiska för just linsen i ögat) med mottot: “Our Mission – Your Vision“. Ett flertal kontakter har sökts för att såddfinansiera det hela. Sedan är det meningen att läkemedelsindustrin skall ta vid med den kostsamma slututvecklingen.
– Intresse finns, säger Jörgen Holmén. Flera signaler från läkemedelsjättarna tyder på detta. Affärsidén är att erbjuda marknadsledande företag inom ögonkirurgi en kommersiellt attraktiv produkt för gråstarrsoperationer som profylax mot följdsjukdomen efterstarr.
Behandlingen bör ha ett stort medicinskt värde genom minskat patientlidande och betydande besparingar. Den kan således generera stora vinster för såväl samhälle som bolag.

Ögonläkare tittar också med intresse åt uppsalaforskarens håll. Runt 2008-2010 kan metoden vara klar för tillämpning. Vägen fram till målet måste dock beströs med åtskilliga miljoner, bland annat till omfattande prövningar och tester, innan forskningsresultaten praktiskt kan börja tillämpas.
Uppfinningen tycks kunna klassas in bland de, trots allt, relativt få som kan få världsvid genomslagskraft. Många andra uppfinningar på skilda områden i all ära, men i vår högteknologiska tid är det kanske bara de mest unika som har en framtid. Tekniken idag går supersnabbt fram. En fiffighet som ett år var en stor nyhet kan året efter vara stenålders. Det krävs numera ett omfattande och mångårigt forskande för att nå de stora målen. De snabba snilleblixtarnas tid är nog nästan förbi.
– Det har inte blivit mycket tid över till annat än forskning de senaste åren, säger Jörgen Holmén. Men visst fick jag 14 dagars semester i somras, men då idkade jag jordbruk i Västergötland.
– Nu kommer jag att sätta punkt för mitt doktorerande på ögonkirurgi.
Kreativitet tycker jag är stimulerande så nu väntar nya uppgifter. Verksamheten är i uppbyggnadsskedet. Hörnstenar är affärsidéns förverkligande, patentering, kundkontakter, affärs- och projektplanering, tillägger han.
Och här kommer pengarna in i bilden – såddfinansiering som det numera kallas.
Blicken är riktad mot de etablerade biståndsgivarna, institutionerna, olika nätverk m.fl. Och i bakgrunden finns ju också läkemedelsföretagen. Ett första mål är att ta fram ett “Proof of Concept“ på ett behandlingskit som består av läkemedel och instrument för att på så sätt bevisa att metoden fungerar tillfredställande. Här gäller bara det bästa tänkbara.

Tilläggas bör att det är kanske inte bara denne uppsalaforskare som ägnar sig åt forskning om efterstarr i denna värld. Men hans metod är unik och den bör ha en god chans att utvecklas i önskad riktning. Funkar metoden så är det genialt, har sagts av några ögonläkare som kommit i kontakt med den.
Och även en del barn föds ju faktiskt med gråstarr!