Ökad läshastighet, bättre fokusering, höjd läsförståelse, är nyckelorden för en ny svensk uppfinning i form av ett dataprogram för läsning av elektronisk text, tex på internet.
Programmet lovordas av bland annat professor Kaj Mickos, vid Mälardalens Högskola i Eskilstuna.

– Det här är en mycket viktig uppfinning som kommer att få stor betydelse för alla människor.
Det säger Kaj Mickos, professor i innovationsteknik vid Mälardalens Högskola.
Svenska företaget Read-Runner har utvecklat en programvara med samma namn som gör det lättare att läsa en elektroniskt publicerad text. Enligt ett oberoende test ökade testpersonerna sin läshastighet med över 60 procent efter endast 20 minuters läsning.
Uppfinnaren och manusförfattaren Tomas Dalström har utvecklat programvaran och grundat företaget Read-Runner AB, som nu har patent på dataprogrammet.

Bakgrunden till uppfinningen var följande:
Tankens bilder var en utställning som turnerade på alla universitetsorter i slutet av 90-talet. Det hade varit en lyckad turné; responsen från publik och media hade varit mycket positiv.
Utställningen visade hur människan har använt bilden för att kommunicera nya upptäckter och innovationer de senaste 500-600 åren. Eftersom läskunskapen har varit begränsad, så har bilden haft en central betydelse. Det var med hjälp av bilder som nyheterna spreds från land till land - och som ett resultat av det ökade människornas kunskap.
Ett exempel på detta var kunskapen om plastikoperationen som spreds från Italien. Det var så att duellerande adelsmän ofta blev av med nästippen när de fäktades. Den läkare som lyckades få den på plats igen, och att stanna där, ritade och berättade i ord hur han gjort. Den första bilden av en noshörning i Europa väckte också stor sensation. Den spreds från Portugal till övriga Europa. Det producerades bilder av fjärilar, blommor och gymnastik för prinsar. Ja, listan kan göras lång och det är bara att konstatera att människan inte var annorlunda då; behovet av att berätta, för hembyn eller världen, har inte förändrats.
Utställningens bilder var fantastiska. De kom från Uppsala universitetsbibliotek, Skokloster och andra bibliotek som bara är tillgängliga för forskare. Underlaget till texterna skrevs av professorer, doktorer och andra som var specialister i respektive ämne. Texter som sedan redigerades samman till en helhet av Tomas Dalström.

Men när utställningen gjordes om till en version ämnad för Internet försvann emellertid mycket av magin kring den då texternas läsbarhet på “nätet“ visade sig vara dålig.
– Jag var en av de första som besökte siten och det var som sagt nedslående och bara att inse fakta. Om inte jag orkade läsa mina egna texter, så skulle inte någon annan göra det heller. Det kändes minst sagt trist.
– Efter mitt nedslående möte med webbversionen av utställningen, antecknade jag därför i min att-göra-lista: program som underlättar läsning på skärm. Men det dröjde innan jag satte igång med projektet. Som frilansande manusförfattare för film och interaktiva media, var jag förstås tvungen att prioritera de jobb som kom in. Anteckningen om den nya programvaran hamnade därför allt längre ner på listan, säger Tomas Dalström.
– En dag ringde min bror Krister, som är dyslektiker, och berättade att hans arbetstgivare hade ordnat så att alla skulle få gå en datakurs. Han var lite orolig, men insåg att han inte hade något val. Efter första dagen på kursen ringde Krister och berättade att han inte kunde läsa på skärmen. Han hittade inte nästa ord, nästa rad; allt bara flöt ihop. Jag flyttade upp anteckningen om ett nytt dataprogram, fortsätter han.

Som manusförfattare har Tomas Dalström alltid varit intresserad av kommunikation, pedagogik, inlärning och den nyaste vetenskapen om hur hjärnan tar emot information. En diffus idé började därför sakta ta form och en dag gick det att formulera den på ett papper. Den resulterade i en patentansökan och – efter många nej från olika företag(?) – hjälp att göra en prototyp.
– När prototypen var klar kom min bror hem till mig. Han satte sig framför datorn. Jag visade hur han skulle göra. Han startade programmet och hittade nästa ord och rad med en gång på skärmen. Det började lite trevande och efter en 15-20 minuter hade han ökat sin läshastighet från 7 till 14 tecken/sekund. Själv ökade jag min läshastighet från 24 till nästan 50. Och så fortsatte det. Alla som testade programvaran tyckte att läsningen blev både bekvämare och mer fokuserad – och som ett resultat av det ökad läshastighet.
Namnet på skapelsen blev alltså ReadRunner.
Programmet lägger en färgad ridå, genomskinlig eller heltäckande, över texten på skärmen. Under tiden som man läser dras ridån ifrån, bokstav för bokstav, genom texten.
– Enkelt förklarat kan man säga att ridån är som ett pekfinger som flytande följer texten och man bestämmer själv hastigheten, fortsätter Tomas Dalström. Trots den ökade läshastigheten minskar inte textförståelsen, tvärtom. Med hjälp av Read-Runner blir läsningen mer strukturerad, med ökad fokusering, och det går snabbare.

Den första “sajt“ på Internet som har programvaran är förstås ReadRunners egen hemsida på Internet
www. readrunner.se
– ReadRunner ligger precis rätt i tiden, säger Kaj Mickos. Allt fler människor läser på skärmen, allt mer undervisning sker på nätet. Om vi kan spara tid och dessutom öka läsförståelsen har vi vunnit otroligt mycket. ReadRunner är en mycket viktig uppfinning som kommer att få en stor betydelse för normalläsaren likväl som för dyslektiker, som blir hjälpta av ReadRunner. Vi ska skapa innovationer som ger tillväxt och effektivisera de vi har och det har ReadRunner lyckats med.
ReadRunner är också ett av fem företag som valdes ut till den sk Time-veckan i Stockholm som ägde rum den 4-8 oktober samt ställde ut i SICs monter på Tekniska Mäsan veckan efter.
– Jag är också oerhört glad över den uppmärksamhet som ReadRunner har fått under lanseringsfasen, men också över att EU, i handlingsplanen för eEurope 2002, slår fast att elektronisk, offentlig information ska göras tillgänglig för exempelvis de som har lässvårigheter. De har dessutom utsett 2003 till det Europeiska handikappåret – ett år då tillgänglighet på “nätet“ står i fokus, avslutar Tomas Dalström.