Årets SKAPA-pris gick till Mikael Kubista, Göteborg, för hans idéer som hittills resulterat i uppfinningen LightUp probe – en metod att snabbt, noggrannt och effektivt påvisa mängden nukleinsyra.
Metoden har kommersialierats inom fältet sjukdomsdiagnostik för att detektera virus och bakterier, men kan även användas för att upptäcka cancer och andra genetiska skador liksom inom en rad andra områden.

Liksom tidigare års SKAPA-utmärkelser delades årets pris ut till minne av uppfinnaren Alfred Nobel. Och liksom tidigare, d v s sedan 1990, skedde det i samband med att Tekniska Mässan slog upp portarna i början av oktober i Älvsjö i Stockholm. Och det är bara att konstatera att årets pris var väl valt eftersom metoden som belönades med förstapriset – Mikael Kubistas DNA-baserade analysmetod – till ena delen kan sägas vara en idé sprungen ur utvecklingen av den sk polymera kedjereaktionen, som är en metod att mångfaldiga nukleinsyror (DNA och RNA), för vilken amerikanen och forskaren Kary Mullis fick motta Nobelpriset i kemi 1993. Detta i kombination med beslutet att kartlägga - sekvensera - det mänskliga genomet, dvs DNA-molekylen, 1990, är de två yttre faktorer som framför allt kan sägas gjort Mikael Kubistas idé möjlig.
– Redan 1990 insåg jag att den dagen kartläggningen var slutförd, så skulle det finnas ett enormt behov av en teknik som skulle kunna påvisa nukleinsyror av en viss sort i ett visst prov, säger han bestämt men ödmjukt.
Det fina med den teknik som Kubista och hans medarbetare utvecklat i olika etapper sedan 1990 är att den med stor noggrannhet kan mäta mängden av en speciell nuk-leinsyra. Den kan därför i princip användas överallt där nukleinsyror förekommer. Exempelvis inom livsmedelsindustrin för att påvisa salmonella eller tex för att kontrollera bakterienivån i vatten. Ytterligare ett annat och mycket viktigt område handlar om läkemedelsutveckling.
Det område som Kubista och hans medarbetare i första hand valt att utveckla sina idéer kring, är sjukdomsdiagnostik. Även det ett smått gigantiskt område.
– Sjukdomsdiagnostik är ett fält som över hela världen befinner sig i ett teknologiskifte. Och att vi liksom andra kommer att göra väldigt stora framsteg på det här området under de närmaste åren är jag övertygad om. Bland annat mycket tack vare kartläggningen av det humana genomet som öppnar helt nya möjligheter att snabbt, säkert och kostnadseffektivt påvisa sjukdomar.
Kring Kubistas idé och sjukdomsdiagnostik startades 1998 också företaget LightUp Technologies AB i Göteborg för att utveckla några av den här teknikens möjligheter på just det här området.
– LightUp technolgies har helt och hållet fokuserat på att utveckla tester för sk human infektionsdiagnostik. Företaget finns idag i Huddinge och har ca 15 anställda, säger Mikael Kubista.
– De har haft riktigt bra fart och för några månader sedan lanserade de sitt första test för den kommersiella marknaden. Det är ett test för cytomegalo virus (CMV), ett virus som drygt hälften av alla svenskar bär på, men som de allra flesta av oss håller i schack med vårt immunsystem.
– Men för tex personer som av olika skäl har nedsatt immunförsvar kan CMV ställa till det. Genom att kunna påvisa om man har CMV och dessutom i vilken grad man är infekterad, kan biverkningarna av den medicinska behandlingen minimeras, vilket ur patientens perspektiv inte är minst viktigt.

Vad är det då som händer när den här DNA-baserade analysmetoden används? Ja, enkelt uttryckt handlar det alltså om att mångfaldiga (amplifiera) en speciell DNA-molekyl. Något som faktiskt är möjligt endast med utgångspunkt från en enda DNA-molekyl, vilket Kary Mullis alltså fick Nobelpriset i kemi för 1993.
De innovationer som utvecklades ur Mullis forskning och som då på sitt sätt var banbrytande, hade dock sina begränsningar.
Dessa undanröjs emellertid med LightUp-tekniken.
– Det som vi gjort är att vi utvecklat en molekylär prob – LightUp proben – som binder till de amplifierade nukleinsyrorna och ger ifrån sig fluorescent ljus. Genom att bestämma det antal gånger som mängden nukleinsyra måste fördubblas innan en given fluorescenssignal uppstår kan vi med extrem noggrannhet räkna fram hur många nukleinsyrorna var från början.
Och det är egentligen det som är det nya och stora med LightUp proben. Praktiskt innebär det att ett tesprov börjar lysa om det är positivt medan det annars förblir “släckt“.
Med LightUp-detektion kan ett test utföras på ca 40 minuter, vilket kan jämföras med de konventionella metoderna som tar ca 6 timmar. Dessutom innebär testets höga känslighet att mycket mindre material krävs för analys, och tex cancertester kan utföras på material insamlat med en liten nål, sk finnålsbiopsi, och därmed undviks kirurgiska ingrepp som krävs för provtagning idag.
Utvecklingen av analysinstrument kommer antagligen också att korta ner analystiden i framtiden.

– Det finns idag ett tiotal instrumentutvecklande företag på det här området. Bland annat det svenska företaget AlfaHelix i Uppsala som har som målsättning att ta fram världens snabbaste maskin för den här typen av test. Och målet från provtagning till resultat för deras nya instrument är 15 minuter.

Mikael Kubista får alltså sägas ha varit förutseende när han redan 1990 insåg att det här behovet skulle komma.
Det har dock – som i de flesta fall när ny teknik utvecklas – varit en process som tagit tid och varit fylld av problem på flera olika sätt.
– Även om vi fått en hel del stöd har vi lagt ner mycket fritid på att utveckla idén. I början hade vi också en period där vi tappade vår forskningsfinansiering och levde på “stöd“ från arbetsförmedlingen för att utveckla det här. Men jag tror att det är ganska typiskt för nytänkande, att ingen tror på det i början, säger Mikael Kubista.
Förutom finansieringen har man också vid ett tillfälle råkat ut för ett multinationellt företag som velat lägga beslag på idén med hjälp av advokater utan att göra rätt för sig!
Likaledes har man i samband med licensieringsförhandlingar med större läkemedelsföretag vid ett par tillfällen drabbats av NIH-syndromet, dvs “Not Invented Here“, som stoppat vidare samarbete.
– Det är svårt det där, säger Mikael Kubista. Stora företags forskningschefer är i regel ytterst duktiga människor med massor av egna bra idéer, och det är klart, de tycker inte om att lägga dem i malpåse för att utveckla en extern teknologi.

Men trots motgångarna har inget alltså kunnat stoppa utvecklingen av LightUp-tekniken.
– Förutom Nicke Svanvik, som jobbade i projektet som doktorand och tog fram en av de första prototyperna, har tre steg varit viktiga i utvecklingen av det här projektet. Det första var kontakten med Gunnar Westman, professor i organisk kemi på Chalmers, som hjälpte oss utveckla en effektivare kemi. Den andra var att vi bestämde oss för att ta hjälp av den då – 1996 – nybildade tekniköverföringsenheten vid Chalmers, Forskarpatent i Västsverige AB. Där fanns Bull Smedler som med sin industrierfarenhet hälpte oss oerfarna akademiker tillrätta i många sammanhang där vi “vägde lätt“. Det tredje var kontakten med Lennart Stålfors, som även han kom från industrin och dessutom hade erfarenhet av att bygga upp ett dotterbolag till Hasselblad från start med allt vad det innebär.
Det var också Lennart Stålfors som bedömde att tekniken hade en sådan potential att den var värd att bilda ett bolag kring. Något som alltså resulterade i LightUp Technologies AB. Stöd till verksamheten fick man bland annat från SIC, Nutek och såddfinansieringsbolaget Chalmers Invest. Därefter tillsattes Kubistas tidigare doktorandkollega Ulrica Sehlstedt som en allt-i-allo för bolaget. Numera verkar hon som VD i Light-Up.
– Hon gjorde ett kanonjobb vilket resulterade i att projektet började se väldigt lovande ut och innebar att vi kunde presentera tekniken för riskkapitalbolagen. Dessutom blev vi utsedda till sk Connect-företag det året och fick en hel del uppmärksamhet på gott och ont, säger Mikael Kubista och fortsätter:
– Nyfikenheten på oss ökade och dörrar öppnades. Det var fortfarande en tid när det var fullständig hybris i landet, och riskkapitalisterna frågade först hur mycket pengar vi ville ha, och när man hade fått pengarna undrade de försynt vad de skulle användas till!
– Det gällde därför att vara försiktig så att man fick in investerare som också hade annat att bidra med än bara pengar. För det krävs betydligt mer än pengar för att lyckas. Och det klarade vi av.

Vad som kommer hända med LightUp är för tidigt att uttala sig om i dag och beror mycket på vad som händer på marknaden och vad ägarna vill med bolaget. Dessutom finns det alternativa metoder till LightUp proben som kanske kan påverka förutsättningarna.
– Det finns flera sätt att se på det här. Det har jag lärt mig, säger Mikael Kubista. Däremot vill man expandera och utveckla betydligt fler tester. Sådan utveckling pågår också. Vilken typ av test det handlar om kan jag dock inte avslöja.
Hur som helst verkade han påtagligt rörd av att ha blivit utsedd till vinnare av årets SKAPA-tävling. En tävling som i år nog får sägas ha utgjorts av ett ovanligt starkt startfält.
Vad betyder då SKAPA-utmärkelsen?
– Det är klart att man är oerhört stolt och att det är fantastiskt roligt. Inte bara för mig själv utan även för medarbetarna, och kanske framförallt för den akademiska grundforskningen, som ju lade grunden till alltihopa, säger Mikael Kubista.
Numera delar han sin tid mellan att vara biträdande professor i Molekylär Bioteknik vid Chalmers och forsk-nings- och utvecklingschef vid TATAA Biocenter i Göteborg, där han jobbar med sk uppdragsforskning. Inte minst för LightUp.
– Vi har ett bra samarbete. Det är ett upplägg som passar mig utmärkt eftersom jag mer är intresserad av att förbättra tekniken och ta fram nya tillämpningar av den än att tillverka produkter.
En gång uppfinnare alltid uppfinnare ska man kanske tillägga!

PAB
Mer info: M. Kubista, tfn.031-773 39 26, e-post: mikael.kubista@tataa.com
Fotnot: Bakom stiftelsen SKAPA står förutom Svenska Uppfinnareföreningen, SUF, också Sveriges Verkstadsindustrier, FöreningsSparbanken och Stockholmsmässan. Utvecklingsstipendiet stöds även av PRV, Nutek, SIC, Vinnova och Almi och delas ut till minne av uppfinnaren Alfred Nobel. Syftet är att uppmuntra initiativtagande och kreativitet samt att medverka till att det tekniska nyskapandet i landet tillvaratages mer effektivt.