Förändringen, som Tore Johansson tycker sig se, är att företagen blivit mycket smalare i sin affärsidé och produktion idag jämfört med ett drygt decennium sedan.
Den här utvecklingen har också lett till sammanslagningar, ökad specialisering och anslutning till olika typer av handels- och branschorganisationer som inte sällan är relativt slutna och svåra att tränga in i.
– Sammantaget innebär detta, att det man vanligen säger i stödkretsar, att uppfinnaren ska lämna ifrån sig sin idé så tidigt som möjligt, inte stämmer, säger Tore Johansson.
Utvecklingen mot en ökande specialisering i industrin lär också fortsätta tror han. Det räcker därför inte för en uppfinnare att komma och visa upp en halvfärdig idé om man ska få ett företag att nappa på den.
– Nej, i varje fall inte om man vill ha betalt för den. Möjligtvis möts man av välvilja att titta på den, men oftast har företaget inte den kapaciteten längre att de orkar utveckla en sådan idé till en färdig produkt. I de allra flesta fallen tackar de därför nej till att ta sig an den, hävdar Tore Johansson.

Men det är inte bara brist på utvecklingskapacitet som gör att företagen avstår från att ta upp nya produkter. Även ur produktionssynpunkt har det skett stora förändringar, bl a beroende på utflyttning och sammanslagning av produktionskapacitet, som gör det svårare att få ut nya uppfinningar på marknaden.
– För ett decennium sedan fanns det kanske 20-30 företag som tillverkade en viss produkt. Idag är det kanske inte fler än 3-5 företag som oftast med hög specialisering tillverkar samma sak.
– Det innebär att det är mycket svårare att få loss produktionskapacitet och därmed att få ut nya uppfinningar på marknaden. Om man ska lyckas krävs det därför – som jag ser det – mer utvecklingsarbete innan en uppfinning kan appliceras i den här typen av företag, säger Tore Johansson.
Risken med den här utvecklingen är att människor med bra idéer aldrig får en vettig chans att utveckla dem.
– Det här är inte några kufar som sitter i någon källare och utvecklar evighetsmaskiner, utan oftast personer med stor kunskap som arbetar i något industriföretag men inte får utrymme att utveckla sin uppfinning eftersom affärsidén i företaget ofta är alltför smal.
– Faktum är dock att de här människorna fortfarande har bra idéer men som kanske gör sig bättre i ett annat företag efter att ha blivit förädlade, tillägger han.

Hur borde då en framgångsrik modell se ut?
Ja, Tore Johansson menar att man i stödkretsar måste tänka om ordentligt och glömma den gammaldags inställningen att uppfinnaren ska lämna ifrån sig sin uppfinning så tidigt som möjligt.
Istället måste det tillföras betydligt mer resurser så att nya och mer långtgående former av stödstrukturer för innovationer kan skapas.
– Jag förordar att man ska satsa djupare, och mera, och under längre tid på de projekt som man kan ana har potential att kunna bli en bra industriprodukt.
– Man måste också skapa effektivare stödorganisationer med väsentligt större resurser än i dag, så att man tex kan koppla in personer med rätt kompetens i varje skede av utvecklingsprocessen – t ex prototypmakare, affärsjusrister och marknadsfolk – och därmed göra det möjligt att driva projekten till en sådan nivå att det bli intressanta för de här “smala“ företagen att ta upp, säger Tore Johansson.
Utvecklingsperspektivet som måste anläggas för att klara detta är också väsentligt längre än idag, då de allra flesta bara får hjälp i starten.
– Idéer måste få tid att mogna. De flesta uppfinnare och uppfinningar jag möter i rådgivningsverksamheten har därför oftast ett antal år på nacken. Och min erfarenhet är att det tar mellan fem och sju år innan en uppfinningen har etablerat sig industriellt. Det är därför detta tidsperspektiv man måste jobba med om det ska bli ett bra resultat, påpekar Tore Johansson.

Vad händer då om man inte lyckas göra någonting åt de här problemen?
Ja, risken som Tore Johansson ser, är att tillskottet av nya produkter till industrin kan bli allt för litet på sikt och leda till vad som kanske kunde beskrivas som en sorts Ebberöds bank. Och följden blir då sannolikt att utvecklingen börjar rulla baklänges och leder till att vi på sikt måste öka importen av “nya produkter“.
– Problemet är att tillskottet av nya produktuppfinningar upphör successivt utan att någon egentligen märker det eftersom de här människorna med sina idéer egentligen aldrig får chansen att ens komma till skott.
– Och dessutom är det ju så andra länder inte avstår från att utveckla bara för att vi inte klarar av den här verksamheten, tillägger Tore Johansson, som förstås är orolig över utvecklingen.
– Det är inte någons fel att det blivit så här. Däremot måste vi skynda oss att anlägga en mer modern syn i de här frågorna, säger han.

P-A Bengtsson
Mer info: Tfn: 0470-392 40