Genom att konstruera energisnåla produkter med lång livslängd och små resurser kan konstruktörer påverka miljön i positiv riktning. Många större företag har kommit långt men de mindre företagen måste också lära sig.
Det menar Mattias Lindahl på Högskolan i Kalmar, som sedan en tid tillbaka arbetar med miljödriven produktutveckling. Detta är den första artikeln i en serie som kommer att publiceras i Uppfinnaren & Konstruktören.

Företagen och i synnerhet konstruktörerna har en viktig men ofta bortglömd roll i arbetet att utveckla ett mer hållbart samhälle. Genom att utveckla sina produkter har de stor möjlighet att minska miljöbelastningen.
Problemet är att många fortfarande saknar kunskap om metoder och verktyg och den framtidspotential som finns i att arbeta med miljörelaterade frågor. Detta samtidigt som de får allt mer miljörelaterade krav från sina kunder som de måste beakta vid sin produktutveckling.
Denna artikel ger en inledning om miljödriven produktutveckling. I de följande artiklarna kommer vi att gå igenom olika strategier, metoder och verktyg som konstruktörer kan använda sig av.

Sverige föregångsland

Idag räknas ofta Sverige tillsammans med Holland som ledande länder inom området miljödriven produktutveckling. Andra länder som också ligger långt framme är USA, England, Japan och Tyskland. Ett bevis på Sveriges internationella position inom området är bredden och mängden forskning inom området något som framkommer i state of the art-utredningen ECOdesign som finansierats av EU.
Det vore dock fel att säga att svenska företag generellt är bra på miljöanpassad produktutveckling. I praktiken är det ett fåtal stora företag som gör det mesta av arbetet inom området. De skulle kunna vara fler och mycket bättre. För många företag och konstruktörer upplevs fortfarande ofta miljörelaterade frågor och miljöarbete mer som ett besvär (hot) än som en möjlighet att utveckla och stärka sin verksamhet. Speciellt vanlig är denna syn hos de mindre företagen.
För företagen som helhet är det inte bra att det mesta användandet av och utvecklingen av metoder och verktyg för miljödriven produktutveckling sker hos de stora företagen. De stora företagens behov och krav på metoder och verktyg skiljer sig en hel del ifrån de små företagen. Det finns en risk att många av de metoder och verktyg som tas fram blir svåra att använda för mindre företag.
Teknikinstutionen vid Högskolan i Kalmar har uppmärksammat detta och i samarbete med Nutek och KK-stiftelsen valt att arbeta med mindre företag. Ett forskningsprojekt har vidareutvecklat ett verktyg för miljödriven produktutveckling som beaktar de små och medelstora företagens krav och behov. Hittills har arbetet varit framgångsrikt.
När man frågar företag om deras miljöarbete brukar deras svar i första hand vara att de har eller håller på att införa ett miljöledningssystem i organisationen, ofta enligt ISO14 000. En viktig orsak till införandet är att stora kunder kräver det. Miljöledningssystemet innebär förenklat att man kontinuerligt ska arbeta med att förbättra sin organisation ur miljösynpunkt. För de små och medelstora företagen är det ofta produkterna och inte organisationen som ligger närmast och därför upplevs införandet av systemet inte som så relevant och risken är att det blir en hyllvärmare.

Risken är också stor för att jakten på ständiga förbättringar fastnar i en diskussion om pappersinsamling. Det är och upplevs som betydligt svårare att göra förbättringar ur miljösynpunkt hos de egna produkterna. Detta trots att det är där den stora miljöförbättringspotentialen finns.
Oberoende av miljöledningssystem eller ej får företagen generellt allt mer miljörelaterade krav från sina kunder och från samhället. Exempel är krav på miljömärkning och för allt fler produkter kommer det även producentansvar, vilket innebär att tillverkaren måste ta hand om de uttjänta produkterna. I produktutvecklingen blir miljökraven ytterligare en parameter för konstruktörerna att ta hänsyn till. Detta förändrar konstruktörernas arbete inte minst då samhället har satt upp hållbar utveckling som ett långsiktigt mål.
“Hållbar utveckling“ har allt sedan det definierades i Brundtlandrapporten 1987 varit det överordnade målet för miljöarbetet. Den vanligaste definitionen har varit:
“En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.“
Begreppet som i sig är generellt och övergripande upplevs ofta som flummigt och otydligt. Begreppet kan vid en djupare analys ses som en programförklaring och uppmaning till dagens ingenjörer och konstruktörer.
Bryter man ned begreppet från det övergripande globala perspektivet till ett företags nivå inser man att företagets och det globala målet sammanfaller.
Det normala företaget har som mål att både tillgodose dagens och framtida kunders behov. Samtidigt är det så att om ett företag genom sin verksamhet förstör framtida kunders möjligheter kommer detta även att drabba företaget.
Detta är lätt att förbise i dagens ekonomi-fixerade värld där endast de kortsiktiga vinsterna räknas och allt som ligger bortom nästa kvartalsrapport i princip anses vara ointressant.

Nytt fokus

– Miljöarbetet befinner sig idag i snabb utveckling, säger Reine Karlsson professor i Ecodesign vid Högskolan i Kalmar. Han noterar tex att Brundtlandrapporten också beskriver hållbar utveckling som en förändringsprocess, vilken kan ske på olika nivåer i samhället, i vilken nyttjandet av resurser, investeringar, tekniska utveckling och samhälleliga förändringar är i harmoni och ökar både nuvarande och framtida möjligheter att möta mänskliga behov och krav. Förändringsprocessen kräver ett nytt sätt att se på världen och sin verksamhet. Det traditionella fokuset hos företag och konstruktörer har varit att optimera den egna verksamheten, dvs tillverka produkter som uppfyller de krav kunden ställer till lägsta möjliga kostnad.
Det nya fokuset måste istället vara på att ur ett livscykelperspektiv optimera hela systemet där produkten och företaget befinner sig.
Livscykeltänkandet ger ett mer helhetsmässigt perspektiv och minskar risken för suboptimeringar. Förenklat kan en produkts livscykel beskrivas enligt figuren på sidan 28 och 29. Produktens livscykel beskriver en produkts liv från vaggan till graven, från det att energi och material utvinns från naturen till dess de återförs till naturen igen.

Miljöanpassning av bilar

För många produkter är det under användningen som den största miljöpåverkan uppkommer. Ett tydligt exempel på detta är en vanlig bil. Endast cirka femton procent av miljöpåverkan uppkommer vid tillverkningen, den största delen, cirka åttio procent, uppkommer vid användningen. Självklart påverkas användningens miljöpåverkan även av var och hur och vem som kör bilen, men det mesta är redan bestämt beroende på bilens konstruktion. Det sistnämnda är något som företagen och konstruktörerna i högsta grad kan påverka och optimera.
Johan Tingström, doktorand i Högskolan i Kalmar och vid KTH tar upp bilen som ett exempel. Det åtgår cirka 1500 kg materia att flytta runt cirka 80 kg nyttolast. Detta samtidigt som nästan alla vet att en minskning av vikten skulle innebära en miljöförbättring samt minskad bränsleförbrukning. Enligt källor inom bilindustrin händer det dock en hel del bakom kulisserna. Miljöanpassning har blivit ett av de starkaste säljargumenten och utvecklingsarbetet pågår intensivt. Vissa bedömare inom bilindustrin tror att nyproduktionen helt kommer att ändra karaktär inom de närmaste fem åren.
– Ett problem är de tankelåsningar som ofta finns säger Johan Tingström. En bil är något på fyra hjul som väger cirka 1500 kg. En orsak till denna typ av låsningar är att vi ofta fokuserar på själva saken (produkten) istället för på det behov som produkten uppfyller, säger han vidare.
– Visst, generellt är konstruktörer väl tränade på att tänka i funktioner men de måste bli ännu bättre och tillåtas att bli mer djärva.

Att sälja funktioner

Att tydligare tänka på produkternas funktion kan ge vägledning till nya idéer och mer lönande affärskoncept. Ett sådant kan tex vara att sluta sälja sina produkter och istället hyra alternativt leasa ut dem, så kallad funktionsförsäljning. Ett företag som har börjat med detta är pumptillverkaren ITT Flygt. I England erbjuder de funktionen kubikmeter pumpad vätska per minut. Det enda köparen i princip behöver tänka på är hur många kubikmeter vätska som ska pumpas, allt annat tex energiförbrukning, service mm står ITT Flygt för.
En av fördelarna med funktionsförsäljning är att ITT Flygts konstruktörer kan optimera sina produkter för att hålla flera livscykler. När produkten använts av en kund kan den efter viss renovering och service flyttas till nästa kund. De kan även optimera produkten så att den servas när det är optimalt.
Miljöintresset har kommit för att stanna, det blir allt viktigare att förstå och kunna kommunicera kring produkternas användbarhet och miljöaspekter.

Detta betyder att konstruktörerna är tvungna att lära sig mer om sina produkter, hur de används och påverkar. Dagens marknadsutveckling gör att det blir allt viktigare för företagen och deras konstruktörer att börja ta större nytta av miljöinformation och det samlande engagemang som miljöarbetet kan ge.

Egen tillfredsställelse

Förståelsen kring miljöfrågor har nu nått en sådan nivå att det är möjligt att gå vidare från att analysera fel och brister i efterhand, till att istället i högre grad använda miljökunskapen för att göra rätt från början. Konstruktörer som tar nytta av miljöinformation får en bättre och mer tillförlitlig förståelse kring vad de gör, och en högre trovärdighet i att kunna visa att de verkligen försöker undvika att ställa till med problem.
– Genom den högre säkerheten i att de vet vad de gör blir de bättre konstruktörer, som kan känna sig mer säkra i olika roller och göra en bättre insats i att vinna konkurrensfördelar för företaget, konstaterar professor Reine Karlsson. Men det starkaste motivet kanske ändå är att den som bryr sig om arbetets inverkan på omvärld och framtid kan känna sig mer tillfreds med sin mänskliga gärning.