Uppfinnarna som sålt sitt
projekt för en miljard

Det låter som en askungesaga men är tvärtom resultatet av professionell uppfinnarförmåga på hög nivå och en insats av 10 miljoner kronor för att nå slutmålet. Yrkesuppfinnaren Lykke Olesen i Gustavsberg är mannen bakom verket och sitter nu bildligt talat i guldstol tillsammans med mångårige samarbetspartnern Bertil Söderberg, elektroniksnille med många smarta lösningar bakom sig inom sitt gebit.
Här berättar de om hur de nått sin stora framgång.
Det amerikanska storföretaget inom positioneringsteknik Cellpoint, fann idén så att-raktiv att man öppnade kassakistan på vid gavel och för teamet Olesen/Söderberg blev det ett uppfinnarbingo av sällan skådat slag.
Visserligen hade man ordentlig draghjälp i lanseringen av utomstående finansiella krafter, flera är därför med och delar på miljardpotten.
Köparen Cellpoint gjorde en riktad emission på 1.075.000 aktier för att finansiera köpet. Det gav teamet Olesen/ Söderberg en prydlig aktieportfölj som naturligtvis ger en stark ekonomisk ryggrad i fortsättningen.
— Vi är i alla fall nöjda och kan nu med friskt mod finansiera nya projekt, säger de samstämmigt.
De har ingen aspiration på att slå sig till ro och leva livets ljuva dagar utan jobbar på som vanligt.
I Uppfinnaren&Konstruktören nr 5/97 hade vi nöjet att skriva om Lykke Olesens nya uppfinning med det söksystem som nu utvecklats till en världsprodukt. Det är inte något lyckobingo och flax som spelat Lykke Olesen i händerna. Det här är resultatet av idogt tänkande och en bra näsa för problemlösningar. Över 10-talet uppfinningar har resulterat i patent, mest inom elektronikområdet. Det har handlat om data-överföring över elnätet, sk bärfrek-vensteknik, filtersystem för förbättrad radiokommunikation i tex tunnlar, avancerat satellitmottagarsystem för flerfamiljshus, parabolantenner, data-överföring med fyrtrådsteknik, räddningsbrickor för positionering av nödställda, stöldskyddssensorer, autopejl för mätning av nivåer i behållare, cisterner mm, toaletter som tar hand om fekalier med mikrovågsteknik och på gång lär nu också vara trådlösa bredbandsnät.
I många av projekten har teamet Olesen/Söderberg arbetat gemensamt. En av Bertil Söderbergs specialiteter är internkommunikationsteknik inom flyget och försvaret. Bland annat med SAAB 2000, Lansen, Vertolhelikoptern och JAS, men också inom civilt flyg i en del andra länder. Inom försvaret utnyttjar man också Söderbergs tekniska förmåga. Flygbiten som han är sitter han ibland själv som pilot men beklagar att han ännu ej fått tillfälle att stiga upp med JAS.
Så mångmiljonaffären har verkligen inte kommit av sig själv. Det har krävts rejäla satsningar för att nå målet.
I samband med den nu så lycksamma framgången bildades bolaget Unwire AB 1997 tillsammans med Michael Wallón och Thomas Höglund mfl.
I Unwire arbetar man med GSM, telematik och positionering. Detta ledde till att man så småningom fick intresse från Cellpoint, som är ett av världens ledande företag inom positioneringstekniken. Med i bilden kom finansieringsbolaget Ledstiernan (med tidigare SAS-chefen Jan Carlzon som VD och delägare), Procuritas och Karl Stockman. Inalles blev det åtta partners som nu alltså delar på framgångarna och aktierna.
Det har satsats drygt tio miljoner kronor för att utveckla projektet och uppfinningen har nu växt till en produktfamilj med många redan kända applikationer, men denna sfär går att utveckla i ännu fler riktningar. De områden där man redan börjat arbeta med tekniken och produkten Unwire UP 100 och 200, handlar om logistik, information, positionering, betaltransaktioner, säkerhet/övervakning samt kontroll och styrning av maskiner. För den som är intresserad av att titta mer på konceptet ges information på nätet (www.unwire.se). De användningsområden – och företag – som idag är aktuella är larm, hissar, åkerier, banker, sjukvård, varuautomater, kvalitetssäkring, grindkontroll.
För att bestämma positioner används både GSM- och GPS-teknik. För varu- automater finns direktkontakt mellan automaten och servicebilen, något som Coca Cola redan börjat använda. Överfyllda sopcontainrar liksom behållare som behöver återfyllas meddelar "själva" när någon åtgärd måste sättas in.
Betaltransaktioner av alla de slag kan styras genom en mobiltelefon och man nu lätt betala tidningen i kiosken med ett cashkort. Kioskägaren kan sedan vid stängning köra över alla dagens transaktioner till banken. Cirka 600 enheter finns redan utplacerade. Med andra ord ytterligare ett stort steg mot det kontantlösa samhället. Hemvårdare kan larmas till patient, industriportar kan öppnas med hjälp av mobiltelefonen och givetvis kan tekniken också identifiera och rapportera driftsstörningar etc. Lösningarna är kundanpassade och produkterna kan levereras inkapslade eller som kretskort.
Resultatet blir att man inte bara kan förstärka en service utan ger också besparingar i tid och pengar. Och det mesta sker med hjälp av en trådlös GSM-server. Det är tom diskussion om att containertillverkare kommer att montera in GSM-systemet redan innan leverans.
Kort sagt kommer GSM-tekniken nu att få en stor, ny plattform där mobiltelefonen inte längre bara används för personlig kommunikation utom som ett styrmedel med fantastiska möjligheter. Lösningarna blir bara flera och smartare.

Lykke Olesen och Bertil Söderberg jobbar fortsättningsvis med en del nya problemlösningar inom den existerande tekniken men huvuddelen ligger nu hos Cellpoint.
— Det känns lite konstigt att inte ha huvudansvaret för utvecklingen längre, säger Lykke Olesen, men det ligger ju i sakens natur att en uppfinning som skall exploateras stort måste hanteras av kraftiga aktörer på marknaden. Men som nu stora aktieägare i Cellpoint kan vi följa utvecklingen.
— Vi känner oss trygga, förklarar de. Vi har lyckats och detta kanske inte bara beror på att vi varit fiffiga som uppfinnare och produktutvecklare. Alltför många uppfinnare med bra grejor kommer aldrig till skott. Antingen blir de blåsta av storföretag som mot en liten dusör tar över. I andra fall har man inte råd att investera. Det lönar sig heller inte att hålla på att hatta med några procent i royalty och man får svårt att hålla kontroll. Man skall göra ett bra licensavtal. Det är inte en särskilt god idé att bara sälja patentet, utan som i vårt fall skall man försöka ha del i företaget som köpt patentet. Man skall helt enkelt vara med och bestämma även i fortsättningen.

Uppfinnarteamet har fler råd till kolleger:

• Man skall ha en kvalificerad rådgivningsgrupp kring sig som kan klara av tunga förhandlingar och kunna hands-kas med tex advokater i USA. Ansvariga för Ledstiernan har för sin del tex bildat ett nytt bolag som tar till sig uppfinnare och tar in "groddbolag" där uppfinnaren får finnas med i bilden hela tiden.
• Tiderna förändras också, man kan inte vara sin egen chef hela tiden, utan behöver utomstående kompetens. Det har inte blivit så fult att vara uppfinnare längre.
• En uppfinnings exploatering måste vara ett teamwork där också starkt investeringskapital görs tillgängligt. De flesta uppfinnare är för näriga.
• Man måste vara mer öppen gentemot investerare – dvs tända brasan ordentligt. Annars löper man risken att släppa ifrån sig huvuddelen av uppfinningens värde. Idag får man inte heller mycket gjort för en miljon kronor om man har en bra uppfinning. Utan det måste till "riktiga" pengar.
• De finansiärer som satsar ett antal miljoner ser också till att något blir gjort. Det kostar ofta flera hundratusen för den enskilde uppfinnaren innan han kan visa upp en attraktiv produkt och få den skyddad innan man går till en investerare. Dessutom måste man ofta ha hjälp av designers som förstår produkten och kan skapa något som är produktionsmässigt och tekniskt riktigt, är funktionellt och har ett tilltalande utförande. Förr gjorde designern bara skal, nu måste man ta hand om helheten. Och så måste man ha en bra prototypverkstad att förlita sig på.

Visa ord således från två kreatörer med stora erfarenheter.
— En av mina bättre affärer, kommenterar Lykke Olesen förnöjsamt framgången med USA-affären. Han vet om att den kanske inte gått så bra i lås om han inte haft all denna externa och gedigna kunskap i form av investorer, marknadsförare samt förhandlare vid sin sida.
Och Bertil Söderberg jobbar vidare från sitt företag etablerat i en högt belägen villa på Nackahöjderna. Han har också utvecklat kommunikation för SVT för OS och VM-tillställningar och fjärrsystem för radiosändare i alla försvarets bergrum. Han jobbar också för japanska flygplatser med checkning från luften av flygplatssystemen.

Lykke Olesen har vid sidan av sitt egna uppfinnande hjälpt till att starta upp Ung Innovation och flera av deltagarna har redan fått Stockholms stads uppfinnarstipendium. Där har han också övat in CAD-teknik för att underlätta prototypskapande. Nu är han också rådgivare åt Stockholms Näringslivskontor.
Vad krävs mera för att bli en bra uppfinnare, frågar man sig slutligen?
— Att ha en förstående hustru, säger de båda kompanjonerna.
Och försäljningen firade man privat därhemma med familjerna. Och det blev i alla fall champagne. Äkta sådan poängteras det.