– Problematiken med patentintrång tror jag berör mest småföretag och ensamma uppfinnare. För de större företagen är detta inget problem, säger Peggy Bengtsson.

Immateriell rätt skapar frågor

Peggy Bengtsson har en stor erfarenhet av patentlagstiftningen från bl a Ericsson och immaterialrättsföretaget Albihns. Idag är hon Sverigechef för Albihns och Zacco, två av Europas största immaterialrättsföretag, som fusionerade i juli 2009. Peggy Bengtsson är dessutom styrelseordförande på SEPAF, Sveriges Patentbyråers förening, en branschorganisation för patentbyråer verksamma inom immaterialrätt.

U&K: Hur är utvecklingen inom patentområdet i dag? Tas det fler patent av svenska uppfinnare och företag i dag än tidigare?
– På SEPAFs hemsida publiceras Innovation Index, en barometer som visar aktivitet hos svenska företag när det gäller att söka patent, design- och varumärkesskydd, både i Sverige och internationellt. Vid beräkningen används år 2007 som basår. Trenden för de senaste tre månaderna jämfört med motsvarande period året innan är negativ för patent (-9 %) och design (-3 %) men positiv för varumärken (+2 %). Indexet för oktober visar att antalet patent har sjunkit medan utvecklingen under november är något stabilare.

U&K: Vad beror det på?
– Av innovationsindexet kan man se att intresset för att söka patent i Sverige, av både svenska och utländska företag, minskar. Det här kan bero på den finansiella krisen då de flesta företag har blivit mera kostnadsmedvetna. Sverige är trots sin industriella bas ett ganska litet land och att söka patent kostar ganska mycket. Detta har också lett till att Patentverket, som är en självfinansierad myndighet, genomför personalnedskärningar.

U&K: Är det vanligt att söka europapatent direkt?
– Ofta beror det på vem som är upphovsman. De större företagen söker sig nästan alltid till Europeiska patentorganisationen (EPO) medan mindre företag och enskilda uppfinnare fortsätter att söka patent i Sverige.

U&K: Hur ser det ut i Sverige, är vi duktiga på att söka patent?
– Sverige har en industritradition och vi är duktiga på att hitta på nya idéer. Många internationella storföretag startade genom att exploatera nya tekniska idéer och uppfinningar. Patentlagstiftningen har av tradition gynnat oss. I relation till befolkningsmängden är vi duktiga på att söka patent, jag tror att vi ligger på 10e platsen, om man räknar antalet patent per capita.

U&K: Vad är det som vi är dåliga på?
– De stora företagen är oftast duktiga medan de små kanske inte ens vet om att man kan söka skydd. Därför genomför Patentverket en hel del utbildningar för bl a forskare på universitet.

U&K: Hur viktigt är det med patent och immateriellt skydd för att skydda sina idéer?
– Man kan inte bortse från att det är viktigt med patent, särskilt om man utvecklar dyra produkter som t ex läkemedel. Om man inte skulle kunna patentskydda mediciner så skulle ingen ta fram nya med tanke på alla tester och kostnader. Inom telecom branschen får t ex Eriksson idag stora intäkter på sina licenser inom 3G området. Skulle det inte finnas incitament, så skulle ingen våga utveckla något nytt. Problematiken med patentintrång tror jag berör mest småföretag och ensamma uppfinnare. För de större företagen är detta inget problem. Då har man både resurser och portföljer med patent så att man kan sälja eller byta licenser med varandra. Den här typen av intrång brukar lösas på ett smidigt sätt.
Ett problem för de stora företagen är att de har en stor omsättning på folk, vilket gör det svårt att hålla något hemligt under en längre tid. Folk byter arbetsgivare, går till konkurrenter och tar idéerna med sig. Man kan också av strategiska skäl välja att inte söka patent utan i stället försöka hålla idén hemlig så länge som möjligt. Då är det fråga om ett aktivt val där man tänker igenom för- och nackdelar med att ha eller inte ha ett patent.

U&K: Intrång, kopiering, fildelning mm, har på senare tid kommit i framkanten. Är det ett problem för det immateriella skyddssystemet som SEPAF ser det?
– Fildelning har diskuterats mycket, många ungdomar tycker att det är självklart att man inte stjäl cyklar men att det är ok att stjäla musiken på nätet. Det är viktigt för oss att informera folk vad det är fråga om. Samhället försöker komma till rätta med problemet genom att ha två immateriella rättsåklagare.

U&K: Men under de senaste 30 åren har det inte väckts ett enda åtal mot patentintrång?
– Det har skett en del tillslag där någon kopierat varumärket och plagierat mönsterskyddet. Ett patent är mycket knepigare. Men ju fler och aktiva specialiserade åklagare som finns kan man hoppas på en förändring även där.

U&K: Hur ser du på problematiken med intrång mellan små resurssvaga ”uppfinnare” och större kapitalstarka företag?
– För de stora företagen är det normalt att de har egna patent som de byter med varandra. Jag har aldrig varit med om att ett företag letar upp ett patent som stjäls för att det ägs av någon enstaka uppfinnare. De större företagen bedriver egen forskning. Problemet är snarare att man tycker det är besvärligt att ta emot idéer från allmänheten för att man kan bli anklagad för stöld. De flesta av de större företagen är dessutom rädda om sitt renommé. Handlar det om mer avancerad forskning krävs det normalt dyr special utrustning och laboratorier och då finns det knappast någon utanför som skulle kunna tillföra något av värde.

U&K: Är systemet rättvist i dag? Håkan Lans t ex välkomnar riksdagsmotion 2009/10:N268 ”Straffrättsliga och andra åtgärder mot patentintrång” innebärande att man inrättar ett statligt ägt ”patentförsvarsbolag”. Hur ser du på den saken?
– Personligen tror jag att det är väldigt svårt att realisera ett sådant bolag. Förslaget väcker många frågor. Vilka patent ska köpas in, hur ska de värderas och hur mycket ska man betala? Det krävs stora ekonomiska resurser, i alla fall i början. Många praktiska problem måste lösas, inte minst inom lagstiftningen, innan man kan upplåta licenser och få intäkter. Universitet och högskolor har idag liknande problem. Det är svårt att driva bolag, där man ska kontakta andra företag och licensiera uppfinningar.

U&K: Behöver immaterialrättsystemet utvecklas? Vilka är de viktigaste utvecklingsfrågorna?
– Under de senaste 30 åren har man inom Europa pratat om en gemensam patentlagstiftning och ett domstolsförfarande. Under Sveriges ordförandeskap har frågan aktualiserats, men det är svårt att komma överens. Gemenskapsdomstolen skulle kunna förenkla förfarandet och samtidigt vara ett stort steg framåt. Idag är det de nationella domstolarna som fastställer om det t ex är intrång eller inte. Ibland bedöms ett och samma patent i olika EU-länder på olika sätt. Inom EU har man ännu inte löst språkfrågan, dvs vilka språk som ska användas i patentskrivningar, och inte heller frågan om ett gemensamt domstolssystem. Det finns för stora skillnader mellan länderna vilket gör att ett gemensamt system tyvärr ligger alltför långt fram i tiden.