En verklig bild på Håkan Lans tillsammans med en riktig varg. En bild som så klart även kan tydas symboliskt.

Innovatörer behöver starkare
skydd för sina uppfinningar

Sverige, som 1870 var ett av världens fattigaste länder, blev ca 100 år senare ett av de rikaste. Detta var möjligt bl a genom de goda idéer, som svenska uppfinnare, innovatörer och industrialister hade. Idéer som utvecklades till framgångsrika företag och storföretag. Patentlagstiftningen var ett skäl till den här utvecklingen.
Men i dag i en allt mer globaliserad värld är frågan om patentskyddet håller på att urholkas?
Vi har låtit intervjua Håkan Lans, Sveriges kanske mest kände uppfinnare, och Peggy Bengtsson, sverigechef för nybildade immaterialrättskoncernen
Albihns.Zacco och styrelseordförande för Sveriges Patentbyråers Förening,
SEPAF, som arbetat med immaterialrättsfrågor sedan 1983, hur de ser på saken.

Ett välutvecklat internationellt patentsystem som gav uppfinnaren en tidsbegränsad och lagbunden ensamrätt att exploatera sin idé under en begränsad tid har gjort det möjligt att öppet redovisa tekniska idéer och samtidigt få betalt för att licensiera eller t ex sälja sitt patent till andra företag. Resultatet har blivit en stark utveckling både tekniskt och ekonomiskt. Det är en sanning som står sig även idag. I en artikel publicerad i Ny Teknik förklarar Björn O Nilsson, vd för Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, att innovationer står för upp till 90 procent av Sveriges tillväxt och att tekniskt och industriellt nyskapande är en förutsättning för att Sverige ska kunna behålla sin ställning som en välfärdsnation.
Men patentsystemet som det tillämpas idag har också brister. Det måste därför vidareutvecklas för att alla som det berör, det vill säga att de som väljer att skydda sina idéer, ska uppfatta systemet som rättvist. Eller som uppfinnaren Håkan Lans säger.
– Ett patent ger många gånger inget skydd utan är bara en inträdesbiljett till den stora fajten. Att ett patent kan vara omöjligt att försvara för resurssvaga patentinnehavare hämmar landets och industrins utvecklingg. Många uppfinnare och företagare ger upp eller riskerar att ge upp redan vid starten eftersom de vet att de har små möjligheter att försvara sig mot eventuella påhopp.

Dokumenterade brister
Bristerna är dokumenterade, speciellt när det gäller de värdefulla patenten. I EU-utredning enfrån ”Enforcing small firm's patent rights” konstateras bland annat ”This means that no European firm stands much chance of getting a foothold in the U.S. market for its invention unless it has enough resources to survive the District Court stage and go on to the Appeal Court”.
Detta överensstämmer även med rapporten från Svenska Uppfinnareföreningen, SUF, ”Studier av IPR-strategier” från år 2008 där det på sidan sex finns följande citat från uppfinnare: ”Beträffande intrång inser man att man står sig slätt” och ”vad skall man göra? Det är alldeles för dyrt och riskfyllt att hävda sin patenträtt”.
– Ett patent ignoreras alltför ofta av de multinationella och resurstarka företagen. Det beror på att de till sitt förfogande har ett batteri av åtgärder och strategier som omfattar olika strategier för att förhala, ignorera eller för att starta utnötande och dyrbara rättsprocesser, säger Håkan Lans.
– Ibland kan de dock sträcka sig till att erbjuda symboliska struntsummor till dem som slitit för att utveckla och förverkliga sin idé under många års tid. Om patentinnehavaren däremot var stark skulle i de flesta fall rättstvister kunna undvikas, tillägger han.

Dyrt och riskfyllt
Som liten aktör är det många gånger också alldeles för dyrt, riskfyllt och tidskrävande att hävda sin patenträtt.
– En patenttvist i dagens mening medför ofta också att den eller dem med djupaste fickorna vinner eftersom den svagaste parten riskerar att få ge upp i brist på resurser. Frågan är hur rättvist det är, frågar sig Håkan Lans.
I riksdagsmotionen 2009/10:N268 om ”Straffrättsliga och andra åtgärder mot patentintrång” konstaterar motionärerna Andreas Norlén och Annicka Engblom att patentintrång är vanligt förekommande. De tar upp ett exempel där EU år 2000 granskade omkring 600 betydelsefulla europeiska patent. Man konstaterade att patenten kränktes i främst USA. I rapporten kan man bland annat läsa: ”This tendency is at its worst in the United States, where it is reinforced by the built-in bias against non-local - (not just foreign) patentees which results from the jury system for patent cases in the District Courts. This amounts to a serious level of protectionism against foreign high-tech firms”.
Att amerikanska domstolar har en tendens att döma till den egna partens fördel, leder bland annat till att många avstår från att söka patentskydd i USA.

Statligt patentförsvarsbolag
I höst har Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, startat ett projekt ”Innovation för tillväxt” (se U&K nr 5/2009, sidan 48). Det mest signifikativa i sammanhanget är att medlemmarna i gruppen – som består av representanter från näringsliv, fackförening och högskolor – är rörande överens om att innovationer är grunden för tillväxt och möjligheten att behålla välfärden i Sverige.
– Om inget annat, så borde redan detta leda till att regering och riksdag prioriterar patent- och immaterialrättsfrågor och sätter den högst upp på sin agenda, menar Håkan Lans.
En idé som flera därför propagerat för, bl a uppfinnaren Håkan Lans och riksdagsmotionärerna Annica Engblom och Andreas Norlén, är att det behövs ett statligt ”patentförsvarsbolag” som på kommersiella grunder engagerar sig i patent och därmed indirekt skyddar svenska innovatörer och ser till att de får betalt för sina uppfinningar.
Man tänker sig att patenträttigheterna till särskilt värdefulla patent överlåts på ett resursstarkt statligt bolag, vilket gör att patentet på helt annat sätt kommer att respekteras av potentiella patenttjuvar. Enligt förslaget betalar det statliga bolaget en köpeskilling för patentet, upplåter licenser och får licensintäkter. När sedan köpeskillingen täcks av licensintäkterna, så fördelas intäkterna mellan det statliga bolaget och innovatören.
– På så sätt kan enskilda forskare och uppfinnare känna sig trygga och få ett starkt skydd på de nya, alltmer globaliserade marknaderna. Därmed kan man minska patentstölder, säkra nya skatteintäkter, bromsa utflyttningen av innovatörer och deras idéer samt främja den inhemska sysselsättningen. På sikt skulle ett sådant patentförsvarande bolag kunna få ett bredare ägande och konceptet skulle även kunna exporteras till andra länder inom EU, säger Håkan Lans.

Immaterialrättsåklagare
Sverige har idag två åklagare specialiserade på immaterialrätt. Deras arbetsområde täcker vitt skilda områden, bl a upphovsrätt, patenträtt, mönsterskydd och varumärkesrätt. Från att det tidigare bara fanns en åklagare, så har åklagarmyndigheterna förra året förstärkt immaterialrätten med ytterligare en specialiserad åklagare. Detta skedde under trycket från framförallt de stora amerikanska filmbolagen som ville stävja fildelningen.
Riksdagsmotionärerna Annica Engblom och Andreas Norlén konstaterade, något uppgivet, i sin motion att trots att paragraf 57 i patentlagen ger åklagaren rätt att väcka åtal för brott, så har sedan 1970-talet så vitt man vet endast väckts ett åtal i Sverige.
– Detta innebär i praktiken att staten under alla dessa år sett mellan fingrarna när stora bolag stjäl och troligen tjänat miljardbelopp på patentstölderna, menar Håkan Lans och tillägger.
– Sett i detta perspektiv ter sig det hela smått absurt, att staten går in och hjälper de stora amerikanska filmbolagen att jaga svenska ungdomar som kopierar t ex amerikanska B-filmer – något som de tämligen riskfritt skulle kunna göra om de i stället lånat filmerna av varandra eller på bibliotek istället för att olovligt ladda ner dem från Internet!

Håkan Lans om innovation och patent:
Det är välkänt att Håkan Lans sympatier ligger hos forskarna på universitet och hos enskilda uppfinnare. Han vill gärna använda sina erfarenheter för att förbättra deras villkor. Som Håkan Lans ser det så är det inte fråga om upprättelse i några enstaka fall utan om att förändra ett dåligt system och förstärka innovatörernas ställning.
Här följer några citat av Håkan Lans:

– Sverige har egentligen bara två möjligheter. Den ena är att vi blir bättre på att profilera oss med kunskapsinnehåll. Då kan vi ta ut högre pris och behålla vårt välstånd. Det andra alternativet är att vi kan producera billigare än lågprisländerna. Eftersom det senare inte är något alternativ, så finns det bara en sak vi kan göra.
– Innovationer är viktiga för det handlar om Sveriges framtid. I t ex IVA-projektet ”Innovation för tillväxt” är alla medverkande rörande eniga om att det är innovationer som är avgörande för Sveriges framtid. Min slutsats är därför att detta borde vara en av de mest prioriterade frågorna för regering och riksdag.

– Under många år har jag kontaktats, ibland mer än en gång i veckan, av innovatörer som har stött på ett problem som de löst på ett fantastiskt bra sätt. Det vanligaste skälet till att de inte förverkligar sina idéer är brister i patentskyddet. Startar man ett litet företag för att exploatera en idé så har man inte en chans att konkurrera med stora företag som har etablerade marknadskanaler över hela världen. Jag har med egna ögon sett de tuffa villkor som finns, och de här människorna förtjänar ett bättre öde.
– I några fall har det hänt att innovatörerna, efter 5-10 års slit, fått en ersättning, fast det är mer undantag än regel. Nästan undantagslöst rör det sig om låga ersättningar, som inte ens täcker deras utgifter.
– När det gäller innovationer så pratar man om den svenska paradoxen, det vill säga att vi är bra på att utveckla men dåliga på att förverkliga. Innovatörerna vet precis vad det handlar om. Det är en paradox i den meningen att det svenska samhället inte ställer upp för dem. Samhället vänder dem ryggen och betraktar patentstöld som en civilrättslig process där var och en får försvara sig själv. Den lilla människan har inte en chans när rättvisan blir en kostnadsfråga.

– Att skydda en idé är A och O för en uppfinnare, för annars blir det hela meningslöst. Man behöver pengar för att utveckla sin idé och utan patent går det inte att skaffa finansiärer. Men när man får ett patent så är det i stort sett omöjligt att försvara det, speciellt om patentet är värdefullt.
– För de stora företagen är det billigare att driva rättsprocesser och knäcka den lilla människan. Företag betalar inte heller om de inte är tvungna att betala. Det bara är så. En slutsats är att vi har att välja mellan att skrota eller förstärka systemet. Gör man inte det så är det lika bra att lägga ner. Det är ärligare säga ta inte patent för ni kommer ändå inte att kunna försvara er. Man måste varna människorna så att de inte sätter igång och driver ett stort utvecklingsarbete för att sedan offentliggöra resultaten i en patentansökan och tro att de har ett skydd när de i själva verket inte har det. Ett värdefullt patent går i princip inte att försvara om man inte har mycket stora ekonomiska resurser. Har man inte dessa resurser kan det vara bättre att inte söka patent och hoppas på att resultatet kan hållas hemligt så länge som möjligt.
– Idén med patentskydd är att man publicerar beskrivningen och berättar vad man har kommit på. Den kommer att visas för hela världen och då riskexponerar man sig. Det finns både firmor och specialister som letar efter användbara patent och idéer.
– De svenska myndigheternas agerande vid patentstöld kan liknas vid ett bankrån där polisen i stället för att gripa rånarna sätter böter på deras felparkerade bil. Det handlar om att man fokuserar på fel saker. Det är lättare och bekvämare att slå på den lilla människan som kopierar för eget bruk i stället för stora multinationella bolag som olagligt använder patent för att tjäna stora pengar.
– Om samhället inte gör något åt problemet så är det oerhört allvarligt. Det är en fråga om sunt förnuft. För vad är det för mening att satsa miljarder på forskning och utveckling om man inte försvarar resultatet?