– Det finns inget företag eller nation som i längden överlever om man inte får tillbaka investerat kapital, som sedan kan återinvesteras i nya projekt. På något sätt är det drivkraften till att det måste finnas ett fungerande immaterialrättssystem och därför grunden i allt vi håller på med. Därför är det också viktigt att se IPR-skydd och -beslut som en ytterst viktig affärsstrategisk fråga, menar Bo Möllstam.

IPR-beslut = affärsbeslut

Kanske var det enklare att skydda unika idéer förr, då det handlade om kullager och skiftnycklar etc.
– Patent var viktigt då också, men i och med att produktionsutrustning- och system fanns innanför fabrikens fyra väggar kunde man stänga och låsa om sig och på det viset skydda sin ”business” på ett annat sätt än vad som oftast är möjligt i dag, säger Bo Möllstam.
Det han syftar på är förstås kunskapens ökande betydelse i samhället. För kunskaper är något som genomsyrar både företagandet och Sverige som nation i högre omfattning i dag än tidigare.
– Ibland levererar vi numera inte ens prylar utan kanske bara en licens eller en rättighet. Att stänga inne kunskapen så den inte smiter i väg är därför inte lika lätt längre som att stänga och låsa en fabriksdörr, säger Bo Möllstam och tillägger.
– Det läskiga med kunskap är att ”man” har den för sig själv så länge ”man” inte berättar om den. Men den dagen ”man” berättar, då blir det allas kunskap. Och ur ett affärsperspektiv är det ingen höjdare att alla vet, för då är det svårt att göra affärer på kunskapen. Tankedimensionen ligger därför i hur man gör affärer på kunskap på ett vettigt sätt.

Affärsstrategisk fråga
Mot denna bakgrund blir det också allt viktigare att se IP-skyddet (IP står för Intellectual Property) inte bara som en fråga om tekniskt skydd utan i minst lika hög grad som en affärsstrategisk fråga. Av det skälet har numera många större företag, som t ex Boeing och datajätten Lucent, därför också delat upp sina patentavdelningar i en mer strikt avdelning med ansvar för att skriva och registrera patent, medan en annan avdelning har hand om patentens strategiska betydelse. Den här funktionen benämns ofta IBO, Intellectual Business Organisation och håller reda på vad bland annat konkurrenter gör för att på det viset kunna avgöra vad som är viktigt för det egna bolaget att skydda.
– Men det är synd att det här ”tänket” oftast inte nått de små företagen eftersom det är en viktig affärsfråga, menar Bo Möllstam.

IP-skydd – en affärsfråga!
Ett grundläggande sätt att se på immaterialrättsskydd, är att det är ett skydd för att få tillbaka de investeringar man gör i en unik teknik. Men ur ett affärsperspektiv är IP-skyddet betydligt mycket mer än så, eftersom det kan användas för att öka bolagets värde på många andra sätt. Exempelvis då det gäller kapitalisering, dvs att öka bolagets värde via bland annat immateriella skyddstillgångar.
– Kanske vill man sälja bolaget man byggt upp. Finns det då en skyddad teknologi, tex patent, som betingar ett värde – oberoende av om företagets ägare finns med eller ej – så är det en väldigt viktigt bit i kapitaliseringen av bolaget.
Men IP-skyddets affärsvärde gäller inte bara vid försäljning utan är viktigt även vid tex licens- och avtalsskrivning.
– Inom den bransch jag jobbar, biotech och lifesciense, så skulle man inte få ”älgen att nosa på kattungen”, dvs få ett stort företag att gå i närheten av ett startup-företag, än hur bra projektet är, om det inte finns patentskydd eller god chans till att få ett beviljat patent, säger han.

Vad ska skyddas
Det är viktigt att göra ordentliga analyser kring de projekt som man tänkt skydda med någon form av IP, tex FTO- (Freedom To Operate) och FTE-analyser (Freedom To Exclude). Inte minst för att undvika att ”braka” in i någon annans rättigheter.
– Det är inte heller säkert att det är en teknisk fiffighet som är det viktiga att skydda. Utan det gäller att tänka igenom vad det är som ska kommersialiseras för det är den möjligheten som ska skyddas, säger Bo Möllstam.
Det är dock summan av alla skydd, vilket även omfattar tex varumärke, mönsterskydd, upphovsrätt, domännamn och hur man på ett kreativt sätt kombinerar och använder dem, som avgör hur starkt skydd man har för sitt företag och den valda affärsmodellen.
Ett exempel på detta är bioteknikföretaget Biogaia, där grunden handlar om patentering av en speciell grupp av mikroorganismer. Via licensavtal tillverkar och levererar BioGaia kulturen, dvs företagets kärnsubstans till olika kunder. En modell med flera fördelar menar Bo Möllstam som varit med om att bygga upp företaget och även var dess första VD.
– För det första så kan man hålla kontroll på att kärnsubstansens kvalitet blir den rätta, vilket är av avgörande betydelse för att slutprodukten ska bli korrekt. För det andra fås skalfördelar då produktionen blir större än om varje licenstagare skulle producera sin egen kvantitet. Men ännu viktigare är att man via produktionen och leveransen av kärnsubstansen får kontroll på licenstagarnas försäljning. Dessutom är det inte så dumt att leverera någonting tillsammans med licensen eftersom mottagaren då känner att de får en produkt regelbundet som är värd att betala för. Det är därför ytterligare ett bra sätt att skydda sin business på och samtidigt bli en intressant leverantör på lång sikt.

Företagshemlighet kontra patent
Även om patent många gånger är viktigt för att bygga bolagsvärde gäller det ändå att avväga saken mot att hålla idén hemlig.
– Att hålla tyst är betydligt billigare än att registrera patent, för det är dyrt och hamnar på den röda sidan i kostnads-/intäktsanalysen. Att hålla en idé hemlig är därför något som alltid ska övervägas, säger Bo Möllstam.
Viktigt i det här fallet är dock att ta hänsyn till projektets art. Har man exempelvis kommit på en metod att tillverka gafflar för halva priset så är det bästa antagligen inte att patentera denna. Detta eftersom metoden då riskerar sprida sig samtidigt som det är svårt att hitta de tillverkare som olagligt använder sig av din metod.
– Att kontrollera alla gaffeltillverkare är ett stort och kostsamt jobb. I ett sådant fall kan man därför överväga om det inte är bättre att hålla tyst och tillverka och sälja gafflarna till ett lågt pris och tjäna pengar på det istället, säger Bo Möllstam och tillägger.
– Dock ska man ha klart för sig att företagshemligheter lätt läcker ut. Samtidigt går man miste om att bygga värde i sitt bolag om man inte skyddar sin idé. Tillgångar som en eventuell köpare eller riskkapitalist är intresserad av.
– Ibland kan det vara bra att ansöka om ett enklare patent. Dels kan man skrämma de som inte har tillräckligt med kunskap eller energi att lägga ner jobb på att undersöka om patentansökan är stark eller inte. Dels är det egenvärde och ofta användbart att lämna in en patentansökan och kunna sätta Patent Pending på en produkt eftersom den kan användas för att göra affärer med, säger Bo Möllstam.
Ständig process
Att skapa, upprätthålla och försvara immaterialrättsskyddet är också en ständig process.
– I BioGaia tog vi fram en övning som kallas triangelövningen, där marknads-, forsk-nings- och IP-folk träffas och stämmer av tillsammans en gång per år. Det är väldigt viktigt eftersom alla i ett utvecklingsbolag springer fort och då har också planer en tendens att ändras snabbt.

Vilket IP-skydd ska väljas och varför
Det är också viktigt att analysera sin idé ur perspektivet vilket/vilka IP-skydd som ska väljas. Dessutom är det viktigt att ta ställning om skyddet verkligen betalar sig samt försöka skjuta kostnaden framför sig så långt det är möjligt. Dock utan att riskera att någon annan hinner före att registrera patent på din idé.
– Hurvida man tex ska patentera eller inte beror till stor del på vilken produkt och affärsmodell som valts. Handlar det om en konsumentprodukt som tex ska säljas via livsmedelshandeln är förmodligen varumärket viktigare än patent för att konsumenten ska känna igen och veta vad produkten står för. Dessutom är ”time to market”, dvs att snabbt få ut en sådan produkt på marknaden viktig för att lyckas. Så även om patentskyddet kan vara intressant för eventuella investerare så är det i det här fallet inte tvärviktigt jämfört med ett bra varumärke.
– Däremot kan patent vara avgörande om man ska licensiera varan till ett stort livsmedelsföretag som sedan i sin tur ska föra den vidare ut på marknaden.
– Dessutom är det minst lika viktigt som att avgöra vilket skydd man ska ha, att fråga sig – speciellt då det handlar om patent – om det verkligen skyddar det som är avgörande för att kunna göra bra business i framtiden, tillägger Bo Möllstam.

Glöm inte omvärldsbevakningen
Men allt det här arbetet är förgäves om man glömmer eller underlåter att göra en ordentlig nyhetsundersökning för att få reda på vad som redan finns på marknaden och har skydd eller redan är känt.
I en undersökning från Svenskt Näringsliv där småföretag gav sin syn på patentsystemet påpekades det nämligen att både tid och pengar lagts ner utan att få godkänt patent.
– Då finns det några saker att tänka på, säger Bo Möllstam. Det ena är omvärldsbevakning. Det andra är omvärldsbevakning. Och det tredje är omvärldsbevakning!
– Det gäller helt enkelt att kolla vad folk håller på med innan man söker skydd för att kommersialisera en idé. En patenterbarhetsundersökning ger svar på vilka nyhets- och uppfinningshöjdshinder som finns och var gränsen går mot andras immaterialrättigheter, vilket också är viktigt att ta hänsyn till när man ska skydda sin idé.
Byteshandel med licenser
Det nya sättet att göra business i dag handlar inte bara om att sälja prylar utan i lika hög grad om att sälja kunskap i form av rättigheter. Och även om det i många branscher är så tätt mellan patenten, och att det finns så kallade dominerande patent, att det kan vara svårt att utöva/praktisera sin egen uppfinning, kan det ändå vara bra att ha en patentposition.
– Då har man någonting att visa och ”tradea” med som kan vara en affärsmöjlighet i sig själv. Och även om det finns ett dominerande patentet ska man inte sluta göra förbättringar inom det området. För det kan tvärtom vara väldigt intressant ur affärssynpunkt att bygga upp en verksamhet där man byter rättigheter med den som sitter på första patentet, säger Bo Möllstam.

Vänd dig till hungriga företag
Att sluta licensavtal handlar också många gånger om att inte gapa efter ett för stort stycke först, utan att hitta ett lagom stort företag som kan licensiera tekniken och på sikt bygga en större marknad.
– Leta upp ett mellanstort företag. De är oftast lite hungrigare på att ta en position och lättare att kommunicera med. Det är oftast också lättare att få insikt i vad som händer i ett mellanstort företag än ett större företag, säger Bo Möllstam och tillägger slutligen.
– Kom alltid ihåg att ett beslut om IP-skydd i allmänhet och patentskydd i synnerhet inte är en teknisk fråga, utan en fråga om hur man bedriver business!