Två tredjedelar av trion bakom OncoPulse, som vann årets Skapa-final, till vänster Karin Bryskhe och till höger Anna Stenstam.

Snabbare och precisare tumörundersökning med "digital biopsi" årets vinnare av SKAPA

Med OncoPulse teknologi kan man direkt via bilderna från MR-kameran genomföra vad som skulle kunna kallas en ”digital biopsi” som är betydligt smidigare för patienten.
I grunden handlar det om att OncoPulse gör det möjligt att mäta hur snabbt vatten rör sig in och ut ur en cell, d v s cellens genomsläpplighet/täthet, vilken är olika för t ex friska och sjuka bröstceller. Den här fysikaliska egenskapen kan dessutom följas under hela tiden som en behandling pågår.
Hemligheten bakom metoden är ett datorprogram som beskriver hur magnetfältet i MR-kameror (men även enklare sjukhusinstrument för forskning och sjukhuslaboratorier) ska styras för att cellerna ska avslöja om de är sjuka eller inte.
Programmet är utvecklat av Daniel Topgaard, forskare i fysikalisk kemi vid Lunds Universitet. Initialt utvecklade och använde han programmet för att studera vattnets rörelse i jästceller.
Metoden prövades först på bröstceller i provrör under våren 2007. Och inte förrän den 9 september i år genomfördes den allra första undersökningen på patient, vilket i det fallet handlade om en patient med en hjärntumör.
– Fungerar metoden som vi tror – även efter att vi testat den på väsentligt fler patienter – så kan MR-bilden komma att ge den typ av information som man annars måste göra biopsi för att få. Med vår metod kan man därför direkt från MR-bilderna avgöra om ansamlingen av celler är sjuka eller inte. Dessutom kan man bestämma vad för typ av förändring det handlar om, antingen den är god- eller elakartad, säger Karin Bryskhe.

Metod med stora vinster
Håller metoden vad den hittills lovat kan OncoPulse därför komma att spara mycket tid, lidande och pengar för såväl patienter som för sjukvården.
Detta eftersom OncoPulse leder till snabbare och säkrare diagnostik. Ett besked som med dagens metoder kan ta veckor att bestämma, skulle med OncoPulse i flera fall kunna lämnas samma dag som undersökningen utförs. OncoPulse skulle därför leda till kortare sjukskrivningstider, kortare väntetider samt att väsentligt större antal undersökningar skulle kunna göras snabbare liksom att rätt behandling kan påbörjas tidigare. Dessutom skulle onödiga operationer som i dag utförs på grund av bristande diagnostik kunna undvikas.
– En del av alla bröstoperationer som görs är egentligen inte nödvändiga. Till och med friska personer opereras. Och det innebär förstås en kostnad förutom allt obehag och lidande patienten utsätts för. Men med vår metod skulle onödiga operationer kunna undvikas om den visar sig vara generellt fungerande, säger Karin Bryskhe.

Plattform för ny diagnostik
OncoPulse har presenterats för bland annat onkologer, patologer och kirurger som tycker att den har stora möjligheter.
Förutom att nu testa metoden på fler patienter så handlar nästa steg även om att utöka applikationsområdena, t ex att undersöka prostataceller. Ett annat område där metoden skulle ha stora fördelar är t ex vid undersökning av hjärntumörer.
– Att göra normala biopsier på hjärntumörer kan vara väldigt svårt. I de här fallen är det därför ännu viktigare att man kan diagnostisera direkt från bilden. Det är därför en bra anledning att använda vår metod, säger Karin Bryskhe, som dock uttryckligen påpekar att metoden än så länge är i sin linda.
– Hittills har vi bara testat den på en patient. Det finns inte heller någon produkt framme. Det är därför för tidigt att säga att vår metod är generellt gångbar. Men håller den vad den hittills lovat så tyder resultaten på att vår teknologi kan vara en plattform för ny diagnostik på ett flertal organ och flera sjukdomtillstånd.

Fler prisade idéer
Förutom förstapriset till Onco Pulse gick också 100 000 kr till Armando Córdova och Jonas Hafrén, Stockholm. Lika mycket fick också Ian Nicholls, Annika Rosengren och Björn Karlsson, Kalmar.
Armando Córdova och Jonas Hafrén fick utmärkelsen för att de har möjliggjort framställandet av starkare papper, utan miljöfarliga kemikalier, och därigenom reduceras åtgången av skogsråvara. I tillverkningsprocessen härmar man naturens sätt att bygga upp mikrofiber i trädet. Dagens pappersmaskiner kan användas för framställandet av detta papper. Den kommersiella potentialen är stor och projektet, som prisats i en rad olika tävlingar, utvecklas i innovationsföretaget Organoclick.
Ian Nicholls, Annika Rosengren och Björn Karlsson, Kalmar, fick sin utmärkelse för en sensor som mäter Warfarin.
Utgångspunkten för metoden är att patienter som äter blodförtunnande medicin måste kontrolleras ofta hos sjuksköterska eller läkare. Täta besök för provtagning innebär stora kostnader. Övervakning är nödvändig eftersom feldosering ger upphov till allvarliga komplikationer. Ian Nicholls, Annika Rosengrens och Björn Karlssons metod möjliggör däremot att patienten själv, inom hemsjukvården, kan övervaka medicineringen. Läkemedelsdoseringen kan då genast anpassas. Patienten behöver inte besöka vårdcentral eller vänta på provsvar. Genom metoden kan en önskvärd bredare användning av warfarin accepteras eftersom man kan förutse effekterna av dosen snabbare och säkrare. Liksom Organoclick har även den här metoden stor potential.
Slutligen kan konstateras att SKAPA:s utvecklingsstipendium i år delades ut för 24:e gången. Stipendiet är instiftat till minne av Alfred Nobel. Syftet är att ge stöd åt uppfinnare så att de kan förverkliga sina idéer. Bakom Stiftelsen SKAPA, står Stockholmsmässan, Svenska Uppfinnareföreningen, ALMI Företagspartner AB, Patent- och registreringsverket, VINNOVA – Verket för Innovationssystem samt Stiftelsen Agne Johanssons Minnesfond.