Så här ser Bengt Sture Ershags avancerade testanläggning på Hisiningen ut. – Den har byggts för att bevisa att teknologin fungerar i stor skala, säger Ola Ekman, vd för Scandinavian Enviro Systems (SES).

Nu snurrar "däcken" på Hisingen

Det har gått nästan sju år sedan vi skrev om Bengt-Sture Ershags unika förgasningsprocess av bildäck (UK, 1/02, s. s4). Vad har hänt sedan dess?
Jo en pilotanläggning har byggts och testats i Skellefteå med goda resultat. Tekniken har också verifierats i olika testanläggningar i USA och Wales i olika steg.
Med nytt kapital från aktieägare och riskkapital från bland annat *Hans Andersson Group har nu en testanläggning på Hisingen i Göteborg byggts för att tysta skeptikerna inom området.
– Vi har byggt en avancerad testanläggning för att bevisa att teknologin fungerar i stor skala, säger Ola Ekman, vd för Scandinavian Enviro Systems (SES).
Anläggningen invigdes den 20 oktober där Erik Åsbrink och Annika Helker Lundström, vd för Återvinningsindustrierna närvarade.
– Vi har testkört anläggningen med gott resultat. Det som återstår är att dimensionera tekniken och verifiera materialkvaliteten, tillägger Ola Ekman.
Vad är det då som skiljer SES:s teknik från konventionell förgasning?
Ja, den största skillnaden är att batchen värms genom direkt överföring. Det vill säga gas strömmar genom batchen med materialet som skall återvinnas i stället för att som brukligt värmas underifrån som en gryta på en spis. På det sättet fås en snabbare förgasning som fungerar vid lägre temperatur men som också gör det möjligt att få in mer material i batchen. När materialet förgasas återförs en del av gasen på nytt för att värma processen medan en del raffineras till olja.
– Detta gör att processen är flera gånger effektivare i förhållande till andra metoder, säger Ola Ekman.
Förgasningen fungerar på allt organiskt material men fokuseringen ligger i dagsläget på bildäck. Andra tänkbara alternativ är bilfluff (tyger och plast som återstår efter att bilen skrotats), plast och farligt avfall.
Slutprodukterna består av 10 % gas, 15 % stål, 30 % kol och 45 % olja som håller hög kvalitet. Oljan och stålet kan t ex säljas till dagsvärde respektive skrotvärde. Men det verkligt intressanta, är kimröken (kolet) som håller extremt hög kvalitet jämfört med andra förgasningsmetoder. Den kan därför användas exempelvis i plastindustrin som pigment. För tillfället testas fyra olika tekniker för malning av kolet till kimrök för att finna det bästa alternativet och resultatet väntas inom ett par månader.

Säkerhet och miljö
Att processen är sluten innebär att risken för bränder och explosioner minimeras. Något som har förknippats med tekniken och legat den till last. Ur miljösynpunkt är det dessutom en fördel med en sluten process eftersom det inte uppkommer några utsläpp.
Däck är dessutom ett väldigt stort miljöproblem eftersom man har haft svårt att återvinna dem. Då det inte finns några andra alternativ läggs de på deponi. I varma länder har det hänt att de har självantänts med förödande följder för miljön. Det kan även hända att gifter lakas ur däcken som förgiftar mark och vatten. Därför är det viktigt att återvinna dessa. Eftersom att materialåtervinning är den högsta formen av återvinning är denna teknik därför väldigt intressant ur miljösynpunkt.
Processen är också energieffektiv eftersom man får ut energi ur råvaran.
– Vi använder bara en bråkdel av energin jämfört med andra metoder, säger Ola Ekman.
Dessutom finns ett överskott på gas som också går att sälja.

Fullskala nästa
– Vårt nästa projekt är att bygga en fullskaleanläggning någonstans i södra Sverige.
Vi räknar med att ha byggt fabriken inom drygt ett år. Den ska klara 10 000 ton i en modul per år. Fabriken ska sedan skalas upp genom att vi kommer att använda modulsystem, berättar Ola Ekman.
– Intresset är enormt internationellt sett, med över 40 länder som stor på kö för att utnyttja tekniken, tillägger han.
Fotnot: Hans Andersson Group är en av Sveriges största återvinningsföretag och äger de flesta av sina bolag helt (SES är dock ett undantag). De är störst på plast men jobbar också inom andra områden.