Kjell Lindskog och några av hans innovationer, i framkant SQS-väskan i bakgrunden bland annat den ledade slalomkäppen som han också är pappa till.

Kjell Lindskog – Uppfinnaren som når stora
framgångar med mjuk idé i en hård bransch

Det är få uppfinnare förunnat att se sin idé förverkligas med stor framgång. Skellefteuppfinnaren Kjell Lindskog tillhör dock denna skara. Han har en lång rad uppfinningar och patent bakom sig och är uppfinnaren av skalteknologin och grundaren av säkerhetsföretaget SQS, som håller på och växer sig stort inom säkerhetsbranschen. Men han är inte bara en lyckosam uppfinnare och entreprenör utan även föreningsmänniska.
– Föreningsverksamheten är en viktig grundbult och faktor för utveckling på många områden av det svenska samhället. Det gäller inte minst landets uppfinnarföreningar. En stark lokal/regional förening bidrar till att utveckla en bygd. Se på Skellefteå, säger han.

Oslo, London, Paris, Montpellier, Bryssel och Berlin. Det är alla orter där SQS, som för övrigt står för Security Qube Systems, i dag har etablerade dotterbolagskontor. Ett innovationsföretag inom säkerhetsbranschen som sedan 2004 är en del av CashGuard, börsnoterat på Small Cap-listan på Stockholmsbörsen.
SQS del i koncernen går också väldigt bra. 2006 redovisade bolaget en vinst på 29 miljoner kronor (Mkr). Detta på en omsättning som uppgick till ca 250 Mkr och i år, 2007, är på väg över 300 Mkr.
– Frankrike är vår största marknad men vi är stora på många andra håll också, säger Kjell Lindskog och fortsätter.
– Vi började med en idé om att göra ett hårt samhälle mjukare. Och det har vi arbetat med stenhårt sedan 1992.
– Det här var en ny nisch när vi introducerade den. En kamp mot pansarbilar, vapen, stål och betong för att istället bygga lätta flexibla skal. I dag är vi världsledande. Det är ingen som spöar oss och vi kommer att bli mycket, mycket större.

Racerbilar i Burträsk
Bildligt talat startade annars Kjell Lindskogs uppfinnarkarriär – om man kan tala om en sådan – med att han tillsammans med några kompanjoner började bygga och utveckla racerbilar i Burträsk. Det fanns då en tanke, om man lyckades, att denna skulle bli grunden till en ny svensk bilindustri.
– Tävlingsmässigt gick det bra. Vi vann två europamästerskap och höll på i nio år. Men det var en dum affärsidé för vi tjänade inga pengar. Allt gick nämligen åt till att göra bilen ännu snabbare. För ingen köper ju en bil som går en sekund långsammare än någon annan racerbil. Särskilt inte från Burträsk, påpekar Kjell Lindskog med ett snett leende.
För hans del slutade sagan om en ny svensk bil med att han gav bort sina aktier i bolaget 1974. Istället startade han Lindskog Innovation AB.
– Det gjorde jag eftersom jag alltid hade drömt om att bli uppfinnare.
Första patentet ”Lappspade”
Men tiden med att utveckla racerbilar var långt ifrån bortkastad. Bland annat beroende på att han fick möjlighet att lära sig mycket om plaster och kompositer.
Att det första patentet, som han för övrigt fick 1976, handlade om en innovation inom kompositområdet var därför inte så konstigt!
– Jag utvecklade en metod som gjorde det möjligt att tillverka tennisracket av komposit i ett helt slutet system. Jag var tidigt ute med kompositracketar och jag sålde projektet till Tre Torn.
– Det tvingade mig också att lära mig att spela ”lappspade”, det vill säga tennis, tillägger han!

Klassiska misstag
För patentet på tillverkningsmetoden fick han 500 000 kr kontant i down payment. 1976 var det förstås mycket pengar. Pengar som han sedan satsade i en rad andra uppfinningar.
– Det var mitt första patent. Jag tjänade stora pengar och det kändes skitenkelt att vara uppfinnare. Men sen brände jag dem snabbt på andra uppfinningar som ingen ville ha.
– Jag gjorde många av de klassiska misstagen, som uppfinnare gör, och tyckte att det var fel på alla andra utom mig själv. Men till slut kom jag till insikt att det inte var omgivningen, utan mig själv det var fel på.
– Jag hade ju inte begripit var kunden/ marknaden fanns, hur kunden – han/ hon – såg ut och vad de ville betala för mina uppfinningar, om de ens ville ha dem, säger Kjell Lindskog!
Stor spännvidd
Hur många patent som han är ”pappa” till i dag vet han inte på rak arm. I SQS handlar det dock om mellan 20 och 22 stycken för tillfället.
Men hans kreativa läggning har förstås gjort att hans uppfinningar spänner över ett mycket brett fält och omfattar alltfrån fiskodling, medicin och militära produkter till innovationer för olika sporter med mera.
Till de mer kända uppfinningarna hör t ex den vikbara slalomkäppen, som på samma sätt som tennisracketen i komposit, blev en revolution inom sin sport när den introducerades. Ytterligare en lyckad innovation är en vikbar pallbox.
– När slalomkäppen var som störst sålde jag patentet direkt. Det gällde också den vikbara pallboxen.
Detta säger också något om hans filosofi när det gäller att förvalta sina uppfinningar; att sälja ut mindre projekt, men försöka behålla projekt med vad det verkar större potential, t ex den slutna tillverkningsmetoden som ligger till grund för SQS.

Rånare ska inte belönas
Grundidén till värdetransportväskornas mjuka skal fick Kjell Lindskog för övrigt redan 1978. Detta efter att ha läst om ett värdetransportrån i England.
– Jag funderade på det där och att man skulle uppfinna något som gjorde att tjuven inte skulle belönas vid rånet.
Tanken mynnade ut i en idé kring ett mjukt skal i komposit som inte skulle kunna penetreras utan att innehållet först förstördes, vilka metoder och medel som rånarna än använde sig av.
Under 1980-talet jobbade Kjell Lindskog – parallellt med andra uppfinningar och produktutvecklingsuppdrag – med att försöka utveckla en sådan skalteknologi.
– Utgångspunkten var att tekniken skulle kunna skilja på inbrott och vanliga störningar och vara snabbare än en kula. För en kula kan ”döda” datorer, batterier vad som helst. Själva kittet i konstruktionen var därför att åstadkomma ett elektroniskt skal som klarade det här kravet, säger Kjell Lindskog.
I början av 1990-talet hade han också en lösning klar. Denna presenterade han för Securitas och erbjöd dem senare också att köpa patentet, vilket de dock avböjde.
– Securitas hade allt utom just ett fungerande skal som skyddade mot inbrott. De blev intresserade. Jag kontrakterades som konsult och sedan dess har jag varit i säkerhetsbranschen, säger Kjell Lindskog.

Pansargeneral!
Efter tre år, 1995, ändade emellertid samarbetet med Securitas.
– Det kom in en ”pansarbilsgeneral” som chef för Securitas, förklarar Kjell Lindskog saken!
– Hans idé var inte att man skulle hålla på med utvecklingsprojekt utan att Securitas i stället skulle satsa på att köra bepansrade bilar.
För Kjell Lindskogs del innebar det att hans projekt och konsultuppdrag med och för Securitas avvecklades. Något som dock blev starten till utvecklingen av det som idag är SQS.
– Jag har trots allt mycket att tacka Securitas för. Bland annat att jag på kort tid, drygt tre år, fick lära mig allt om värdetransporter. Något jag dessutom fick betalt för, påpekar Kjell Lindskog med ett skratt.

Unik motståndskraft
Med patentet och kunskaperna om värdetransporter från Securitas drog utvecklingen av SQS i gång 1995. Det skedde först i Lindskog Innovation AB, där SQS, Security Qube Systems, initialt var ett varumärke, men som sedermera även blivit företagets namn.
Tillsammans med bland annat Anders Österberg och Ola Friström, som utvecklade elektroniken respektive sprängmedlet, fick man på bara ett drygt år fram en fungerande konstruktionslösning och skalteknologi.
– 1996 bevisade vi att tekniken höll vad den lovade. Då blev väskorna SFS-certifierade. Och det är vi fortfarande ensamma i världen om samtidigt började vi tillverka och sälja värdetransportväskor.
Kravet för SFS-certifiering är att ingen, hur länge de än håller på och vilka metoder de än använder, ska kunna ta sig genom skyddet utan att innehållet förstörs. Det är därför en av världens tuffaste normer.
– De har till och med skjutit med luftvärn på vårt skal. Ändå hann mekanismen lösa ut och förstöra innehållet innan den förstördes.

Lyckades locka riskkapital
1996, då utvecklingen av varumärket SQS och SFS-certifieringen togs fram är förstås viktiga milstolpar i det här projektet. Men det finns förstås ännu fler milstolpar. En sådan inträffade tex 1998.
– Jag hade börjat begripa att det här kanske kunde bli något verkligt stort. Samtidigt behövde jag pengar att fortsätta utveckla produkterna. Vi fick då in riskkapitalbolaget IDI. Det var deras första investering och innebar att jag fick lära mig en massa nya saker, berättar Kjell Lindskog.
IDI:s ägare bestod av ett flertal av den tidens näringslivstoppar, tex Christer Zetterling, Melker Schörling, Gustaf Douglas, Fredrik Lundberg, Benno Magnusson mfl.
– Det var garanterat Norrlands tyngsta styrelse vid den tidpunkten och en helt annan värld än den jag kom från.
För Kjell Lindskog innebar det bland annat att han ”slapp” från VD-posten i bolaget och istället fick syssla med det han kunde bäst, nämligen att utveckla nya uppfinningar och produkter. VD-posten togs istället av bolagets tidigare styrelseordförande Anders Eklund, som därefter varit till stor hjälp när det gällt att utveckla SQS affärs- och marknadsmässigt.
– Att vara VD var inte min grej. Anders Eklund hade däremot lång erfarenhet av internationella affärer och han har därefter varit väldigt viktig för utvecklingen av bolaget, säger Kjell Lindskog.

SIC viktigt för SQS utveckling
Men IDI hade antagligen inte investerat i SQS om inte Stiftelsen Innovationscentrum, SIC – som gav stöd till innovatörer i form av bidrag och lån mellan 1995 och 2005 – hade funnits.
– SIC var med redan 1995 och även därefter och investerade totalt ca en miljon kronor i tre olika projekt kring SQS.
– SIC-pengarna var väldigt viktiga, för utan dem hade vi inte varit där vi är idag. Jag behövde dem för att kunna skaffa finansiärer och visa att projektet och affärskonceptet höll måttet.

Blev börsföretag
Nästa milstolpe i SQS utveckling var 2004. Då köptes SQS upp av börsnoterade CashGuard. Uppköpet gjordes genom byte av aktier så att SQS-ägarna blev största ägare i CashGuard.
– Men nu är tanken att vi ska dela på bolagen. Eventuellt genom försäljning av antingen CashGuard eller SQS, säger Kjell Lindskog.
– SQS verksamhet stämmer helt enkelt inte överens med CashGuards. SQS är ett hightech-företag som jobbar med säkerhetslösningar medan CashGuard jobbar med att räkna pengar och som grossit av kapital. Det visade sig vara två skilda världar. En kulturkrock helt enkelt som var svår att förena.

Stor verksamhet blir större?
För Kjell Lindskog har SQS förstås varit en lång och intressant men även krävande innovationsresa, som innehållit det mesta.
Men det har samtidigt varit en ”resa” som lett till utveckling och tillväxt.
Och idag omfattar SQS 6000 kvadratmeter industriyta i Skellefteå som så sent som i juli – då U&K var på besök – var 130 anställda, men som i sommar och höst ökat med ytterligare 20 till 150 st.
– I dag vet jag inte vad alla heter här på företaget. Gränsen gick vid 70 anställda, då kunde jag alla namnen, säger Kjell Lindskog.
Numera har man – d v s utvecklingsavdelningen som består av 19 ingenjörer varav en är doktor i kemi – också skapat flera kringuppfinningar som bildar ett system av produkter kring värdetransporthanteringen.
Ett exempel på detta är SQS Softcar Solution, som enligt Kjell Lindskog skapar en helt ny lösning för flexibla och kostnadseffektiva värdetransportlösningar.
En annan är ett unikt infärgningssystem för bankomater som togs fram för några år sedan och snart har blivit en lika stor nisch som värdetransportväskorna är för SQS.
– För några år sedan sprängdes det Bankomater och Minuter på flera platser i Sverige. Vi gjorde då en snabbuppfinning, en infärgningsats för dem, sedan slutade rånen.
– Och den dagen vi kommit bort från pansarbilarna och kan använda våra intelligenta värdetransportbilar istället, så kommer marknaden att vara enorm, spår Kjell Lindskog, som tror att den utvecklingen ligger ca fem år framåt i tiden.

Erfarenheter
Även om Kjell Lindskog finner det nöjsamt när det stannar till en värdetransportbil i, tex Paris, och en säkerhetsvakt stiger ur med en blå värdetransportväska från Skellefteå i sin hand, så säger han sig inte vara en person som tittar bakåt eller är nöjd med vad han åstadkommit. Delvis handlar det kanske om hur man är lagd. En annan förklaring kan kanske trots allt spåras till utvecklingen av racerbilar i Burträsk en gång i tiden!
– När loppen gick på lördagen skulle allting vara färdigutvecklat på torsdagen. Det var små marginaler och gjorde att man blev otålig och drev på processen, säger Kjell Lindskog.
Vad är annars hans styrka som uppfinnare och entreprenör och vilka är de viktigaste erfarenheterna han gjort under sitt liv med alla sina uppfinningar?
– Tekniskt är jag ganska bra på allting vi gör i dag, komposittillverkning, sprängmedel, elektronik. Dessutom är jag duktig på att skapa vänner och bygga relationer, förklarar han och fortsätter.
– När det gäller att utveckla uppfinningar handlar det om att lära sig göra affärer. Att ha kundfokus och att hantera kunder och finansiärer på ett bra sätt.
– En annan sak är att inte lämna ut alla kort man har på en gång, utan lämna en bit i taget. Samtidigt ska man vara klar över sin plan och sitt mål och vad man vill uppnå. Och det ska man försöka vara från första stund.

Föreningsmänniska
Att uppfinna och driva företag samt sitta i styrelser för ett flertal andra företag har upptagit mycket av Kjell Lindskogs liv. Men han är också en föreningsmänniska.
Bland annat har han varit ordförande i Skellefteå Motorsällskap i snart 24 år – men ska avgå nu när den nya motorbanan i Klutmark står klar – liksom i stans alpina förening och ridklubben samt även under en period som vice ordförande i Svenska Uppfinnareföreningen, SUF, mellan åren 1994 och 1998.
Varför är det då intressant och viktigt att engagera sig i föreningar?
– Ska ungarna få en bra motorbana eller slalomverksamhet måste någon se till att det blir av, säger Kjell Lindskog och tillägger.
– Föreningsverksamheten är en viktig grundbult och faktor till utveckling på många områden av det svenska samhället. Det gäller inte minst landets uppfinnarföreningar. En stark lokal/regional förening bidrar till att utveckla en bygd. Det ser vi inte minst här i Skellefteå där vi har Idéforum och Innovation Västerbotten som har stark förankring i regionen och därför blir en viktig aktör i utvecklingen av det regionala näringslivet.