Produktutveckling är att se strukturer

Produktutveckling är att se…
Så började min förra artikel i Uppfinnaren&Konstruktören och det gällde då att man skall se en möjlighet, ett behov och annat som man också behöver se.
Möjligheter och behov: ser vi möjligheter och behov, så ser vi också hur en utvecklingsprocess kan starta. Man kan antingen se marknaden eller tekniken först (bild 7 se pdf ovan).
Det är marknadsdriven utveckling om man först ser marknadens behov och sedan söker lösningen. När tekniken kommer först, kallas det teknikdriven utveckling.
Det är olika förutsättningar, men man behöver ändå både se och söka. Från den startpunkt man haft, så kommer man under utvecklingsprocessen att växla mellan att se och söka, medan man letar fram den lösning och den marknad som man skall begagna sig av, bild 8 se pdf ovan.
Det är som hönan och ägget (bild 9 se pdf ovan). Man måste ha en höna för att få ett ägg och man måste ha ett ägg för att få en höna.
För att få en ny höna, så måste ägget befruktas, vilket kan motsvara det bidrag som produktutvecklaren tillför i processen.

Marknadsdriven utveckling
Processen startar då från ett behov. Det kan vara en efterfrågan från kunden. Det kan också vara en leverantör som behöver en produkt att sälja i framtiden, för att inte tappa kunder och intäkter. Det finns två parter på marknaden.
Marknaden är inte bara att man köper varor och tjänster för pengar. Det kan också vara personer eller organisationer med andra behov, t.ex. en fotbollsklubb. Det bästa exemplet är nog ett samlevande par, eftersom det i alla förhållanden är väsentligt att båda parter har glädje av relationen, om den skall hålla i längden.

Om behovsnivåer
För leverantören kan det vara livsviktigt att få leverera, om företaget skall överleva. När det gäller kundens behov, så kan det vara verkligt, konstruerat eller – kulturellt betingat (bild 11 se pdf ovan).
För att förstå behovsnivån, så kan vi se på Maslov’s trappa (bild 12 se pdf ovan).
Viktigast för människan är att överleva just nu. Därnäst kommer trygghet för framtiden, medan samhörighet och uppskattning är den tredje och fjärde behovsnivån. Behov kan vara mer eller mindre viktiga och människor brukar klättra allt högre upp på trappan, allteftersom de grundläggande behoven har blivit tillgodosedda.
Ser vi på den kommersiella marknaden, så har kunden i bild 11 (se pdf ovan), i papperstidningen ett kulturellt behov av ”någonting att sätta på sig”, vilket motsvarar nivå 3 – 4 på Maslovs-trappan, medan leverantören är på nivån 1 – 2 i samma trappa.
För att det skall bli ett köp, så måste produkten upp på den nivå där kunden befinner sig. Det går knappast att leverera en överlevnadsdräkt (nivå 1), till kunden, som hade tänkt gå på fest. Man måste leverera det kunden vill ha.

Ofta skapas behovet
När det gäller festkläder, så måste kunden ofta övertygas om behovet av ”något att sätta på sig”, för att leverantören skall få sälja och överleva på sikt. Eftersom många kunder inte helt själva tar ställning till sina behov, så finns också en marknad för trendsättare m.fl. Där är också grunden för den mode- och kosmetikindustri som finns här i världen.

Dubbla budskap
Det är mer regel än undantag att kunden ger dubbla budskap när behoven ligger högt på Maslovstrappan. Ser vi t.ex. på en kvinnas festklädsel, så är dekolletaget väldigt intressant, bild 13 (se pdf ovan).
Samma sak gäller då en ”prestigebil” skall inköpas. Kunden brukar då tala om säkerhet istället för att erkänna sin strävan efter status, bild 14 (se pdf ovan)

Behovsanalys och kravspecifikation
Om vi nu ser ett behov av en ny eller vidareutvecklad produkt, så får vi en mängd frågor att söka svar på:

• Hur ser behovet ut, vari består behovet?
• Vilken nivå gäller det på Maslovs-
  trappan?
• Hur skall produkten vara beskaffad:
  – för att kunden skall bli nöjd?
  – för att leverantören skall bli nöjd?
• Hur stort är behovet, hur långvarigt?
• Kan jag komma åt marknaden?
• Vilka konkurrenter och samarbets-
  partners finns det?
• Hur kan behovet tillgodoses?
• Kan jag komma åt tekniken?
• Vilken kunskap behövs?
• Behöver min kunskap kompletteras?
• Etc, etc.

Dessa frågor och många andra måste jag få svar på, för att på ett klokt sätt kunna gå vidare i processen. När man ser svaren på de första frågorna, så får man sedan en grund för nya frågor att söka svaren på.
Så fortsätter man sedan att ställa frågor och söka svar på allt som måste hanteras, innan man med rimlig säkerhet kan ta fram produkten genom alla de steg som kan behövas.

Utvecklingsprocessen
Ett steg i processen beskrivs i bild 15 (se pdf ovan), som visar ett vanligt sätt att driva utveckling. Man går då igenom ett antal utvecklingsloopar tills man är nöjd. Att successivt söka sig fram till den lösning man tror på, är det normala i ett utvecklingsarbete.
Det gäller att ta fram idéer, skisser etc. och resultatet av varje försök i det pågående utvecklingssteget bör utvärderas för att se om det duger att gå vidare med. Är det inte bra, så får man i varje loop ta ställning till om konceptet kan göras bättre, eller om det måste kasseras.
Målet skall vara realistiskt. Det gäller både att ställa relevanta krav och att leva upp till dem. Brist på förutseende ger problem och bör undvikas. Att ofta ställa kritiska frågor och därigenom hitta svagheter i det koncept man arbetar på, är en bra metod att undvika misstag. Försök också att se uppgiftens struktur, trots alla ”blommor och blad” som hängs på.
Jag ber att få återkomma !