– Konstruktionen av Stormfågeln, förklarar Torbjörn Eriksson, bygger på en unik kombination av ställbara

Stormfågeln ny teknik för
snabbare och bränslesnålare båtar

– Konstruktionen av Stormfågeln, förklarar Torbjörn Eriksson, bygger på en unik kombination av ställbara ytskärande propellrar och formen på skrovet. Skrovkonstruktionen ger litet vattenmotstånd i praktiskt taget alla farter.
Uppfinnaren och båtbyggaren
Torbjörn Eriksson har byggt Stormfågeln med en unik propellerteknik och en ny typ av fartygsskrov. Med hans lösning, som är patenterad i flera sjöfartsländer, med andra motoralternativ ska man kunna uppnå farter på över 100 knop (över 200 km/h). Stormfågeln uppges dessutom kunna dra 40 procent mindre bränsle än en likvärdig båt som håller samma hastighet. Det betyder mindre utsläpp av växthusgaser och skadliga partiklar i luften. Lösningen, som främst är intressant för små fartyg som sjöräddningsfartyg och lyxjakter, ger dessutom mindre vågskvalp vilket gör den mer skonsam mot skärgårdsöar och kuster.

Unik propellerkonstruktion
– Konstruktionen av Stormfågeln, förklarar Torbjörn Eriksson, bygger på en unik kombination av ställbara ytskärande propellrar och formen på skrovet. Skrovkonstruktionen ger litet vattenmotstånd i praktiskt taget alla farter. Framdrivningen sker genom tiobladiga propellrar som är monterade så att propellernavet ligger ovanför vattenytan så att endast toppen av tre blad helt eller delvis befinner sig i vattnet samtidigt.
Fasta ytskärande propellrar har använts sedan början av 1900-talet. En nackdel med dessa är att man får problem med att starta upp båten. Det kan handla om en speciell vinkel inställning på propellerbladen och att man måste ha växellåda för att komma upp i höga hastigheter.
– Med ytskärande ställbara propellrar på Stormfågel kan vi accelerera snabbare än en vanlig bil. I början ställs propellrarna i neutralt läge, sedan ändrar man bara vinkeln för att öka hastigheten. En annan fördel är att man kan backa utan att behöva använda bakslag eller växel. Ska man backa så vrider man bladet bakåt och tvärt-om om man ska köra framåt.

Skrovet
Stormfågelns skrovform gör att båten ligger på ytan. Skrovets form och fenorna kan liknas vid formen liknande hajarnas.
– För båtar finns det i princip tre olika lägen. Under vatten, i ytan och på ytan. Det sämsta för båtar är när de åker i gränsskiktet. I vårt fall ligger vi helt på ytan, som en surfbåt, förklarar Torbjörn Eriksson. Båtens form gör att det inte blir några vågformer, bara lite krusningar på ytan. Mindre vågor skapas när vi kör sakta, men de försvinner så snart vi kommer upp i fart.
– Båtens två stora rotorer har en stabiliserande effekt. Det är inget jag tänkte på i början men rotorerna gör att båten blir gyrostabiliserad. Det är en markant skillnad på den här båten och en vanlig båt. Stormfågeln går spikrakt genom vatten, som en pil.

Åtta års utveckling
Utvecklingen av Stormfågeln har tagit drygt åtta år. En av orsakerna var att förändringar av konstruktionen måste ske på ett kontrollerat sätt. Efter varje provtur har mätdata analyserats, därefter görs modifieringar, de ska sedan testas på nytt, osv. Erfarenhet visar att om förändringar stressas fram eller om modifieringsstegen är för stora så blir det svårt att veta vad som är orsak-verkan. På så sätt löste man t ex båtens tendenser till porpoising (dvs att båten gungar i långskeppsled i lugnt vatten). Modifieringen gjorde att vi fick bättre gångläge och lugnare gång i höga farter, förklarar Torbjörn Eriksson.
– Stormfågel konceptet är nu utprövat och klart för kommersialisering. Det passar för båtar i storleksordning på mellan 10 - 50 meter. Konstruktionen lämpar sig för snabba gods- och persontransporter och för kustbevaknings-, sjöräddnings-, miljöövervaknings- och tullfartyg. Andra potentiella marknader finns bland större fritidsbåtar och lyxyachter.
De stigande oljepriserna ökar också intresset för energibesparingar vilket gör Stormfågeln intressant för rederier och fartygsbyggare.

Två hinder
Men hindren som projekt av den här typen möter är ändå framförallt två. Båtbranschen är konservativ, den litar bara på utprövade lösningar. Så länge som en större tillverkare eller beställare inte väljer att satsa på tekniken i en större skala så blir det också svårt för andra att följa efter. Det gör det svårt för den här typen av tekniska lösningar att etablera sig på marknaden.
Det andra problemet är att aktiemarknaden under framförallt de senaste månaderna har svalnat betänkligt vilket gör att intresset för de flesta utvecklingsprojekt minskar.

Stort steg
Hur ser du då på uppfinnandet i stort?
– Jag tycker att uppfinnarna har en jättesvår sits. Steget från idé till genomförande är ofta långt. Utvecklingen kostar stora summor och det är främst då uppfinnarna behöver pengar. I regel behöver man mindre pengar när uppfinningen är klar och den fungerar. Men innan dess finns det i regel ingen som vågar satsa, förklarar Torbjörn Eriksson och fortsätter.
– Problem för många uppfinnare är att de inte får tid att hålla på med det de är bra på, det vill säga på att konstruera och uppfinna. I stället får de spilla tid på att ordna finansiering och försvara sig mot eventuella påhopp. När de lyckas så kan det dyka upp några som försöker köra över dem och ta deras idéer, säger Torbjörn Eriksson och tillägger.
– Det finns statliga verk som Nutek och Vinnova (Stormfågeln har fått en miljon i stöd genom Vinnovas program Forska & Väx). De kan gå in med stödpengar, även om man i vissa fall kan bli återbetalningsskyldig. Deras stöd är i många fall nödvändigt. Riskkapitalisterna går in först när de vet till 100 procent att de får tillbaka satsade pengarna, helst inom loppet av några få år.
– Egentligen borde det finnas en statlig organisation, gärna en tekniskt kunnig nämnd, som kan granska och ta hand om uppfinnarna och deras idéer.
– För vi har många duktiga uppfinnare som inte klarar det svenska innovationsklimatet. Många tröttnar på att slå huvudet mot en vägg eller lämnar landet. Idag finns det egentligen ingen myndighet eller organisation som kan hjälpa till och de som finns räcker inte till. Faktum är att flertalet av uppfinnarna inte ens har pengar till maten för dagen.

Industriell bas
Hur ska vi komma till rätta med saken?
– Ett samhälle som Sverige måste ha en industriell bas. Alla kan inte vara IT-specialister eller utveckla datorspel. Vi vet att det inte är de stora multinationella företagen som skapar nya jobb utan att det är de små och medelstora företagen som är tillväxtskapande.
– Politikerna, oavsett partifärg, saknar vilja, handlingskraft och framtidsperspektiv. Många sitter och väntar på att konjunkturen skall vända, men det kommer den inte att göra om vi inte tar hand om det själva, konstaterar Torbjörn Eriksson.