Thomas Ricard med den egen utvecklade labyrinten som gör det möjligt att använda bin och humlor som pollinerare av jordgubbsplantor. Något som sker samtidigt som de levererar ett biologiskt växtskyddsmedel mot gråmögelsvamp till plantorna.

Avgifter och lobbyism hot mot
miljövänligt innovationsföretag

Familjeföretaget Binab Bio-Innovation AB har sedan 1970-talet utvecklat ett brett sortiment av biologiska växtskyddsmedel, baserade på de båda nyttosvamparna Trichoderma polysporum och Trichoderma harzianum. Dessa äter skadesvampar och har spritts genom att de blandats med vatten och sedan sprutats ut över det område som ska bekämpas.
Numera har Thomas Ricard, huvudägare och VD i företaget, tagit det kretsloppsbaserade konceptet att skydda växter på biologisk väg ett mycket intressant steg vidare. Detta genom att låta humlor och/eller bin fungera som transportörer och leverantörer av biologiskt växtskyddsmedel mot gråmögelsvamp i jordgubbsodlingar. Ett arbete de utför samtidigt som de pollinerar blommorna.
– Vi fokuserar på tre områden: sättpotatis, grönytebehandling, tex golfgreener, samt jordgubbsodlingar. Och när det gäller jordgubbsodlingar låter vi humlor och bin göra jobbet under blomning. De fungerar som målstyrda projektiler och gör samtidigt konceptet ytterst miljöanpassat, säger Thomas Ricard.

Humlor och bin sprider nyttosvampen
Konceptet Flying Doctors kan användas av såväl ekologiska som konventionella odlare och i alla sammanhang där blommor ska pollineras.
Det hela fungerar genom att ett finkornigt pulver av Binabs patenterade biologiska växtskyddsmedel (nyttosvamparna) fäster på pollinerarnas mage och ben.
Något som sker när de på vägen till pollineringen passerar från boet genom en specialutvecklad doserare – labyrint – framtagen av Binab.
Idén att använda humlor och bin som bärare av nyttosvamparna är varken komplex eller kräver någon större tidsinsats av odlaren. Denne sparar även vatten och drivmedel när man slipper använda traditionell besprutningsutrustning och traktor, men kan framför allt minska eller helt eliminera användningen av kemiska bekämpningsmedel som förorenar grundvattnet. Odlaren får dessutom en trevligare arbetsmiljö och slipper spendera så mycket tid i traktorn.

Ökad lönsamhet för odlaren
Sedan 1998 har länsstyrelsen i Västra Götaland under ledning av rådgivare Kirsten Jensen genomfört tester på Binabs produkter under åtta säsonger. Tester som fallit väl ut.
– Det har visat sig att det ekonomiska utfallet för odlaren blir bättre. Det beror dels på tidsvinsterna. Dels på besparingarna och minskad kemikalieanvändning. Men inte minst på att antalet gråmögelbär minskar med i snitt 30 procent jämfört med kemisk bekämpning. Antalet bär per hektar ökar därför samtidigt som de är fria från kemiska svampmedel, säger Thomas Ricard.

Omfattande registrering
Att få biologiska – liksom kemiska – preparat godkända kräver emellertid en omfattande, tidskrävande och kostsam registeringsprocess på alla marknader där preparatet ska användas.
I Binabs fall är t ex Flying Doctor-konceptet godkänt för den svenska marknaden. Något som skett via Kemikalieinspektionen, som är den handläggande myndigheten i Sverige när det gäller kemiska och biologiska preparat.
Nu tvingas man genomgå samma procedur fast på EU-nivå. Då ska processen tas om på nytt. Men istället för en avgift på 70.000 kr handlar det nu istället om 2,25 miljoner kronor per preparat/nyttosvamp, dvs i Binabs fall 4,5 Mkr.
– Samma dossier som tidigare utvärderats för den svenska ansökan, som följer EU:s direktiv och godkänts en gång, görs nu på nytt, men kostar väsentligt mycket mer pengar, påpekar Thomas Ricard.
– För oss har det inneburit att vi fått dra ner på för oss livsviktig verksamhet inom marknadsföring och FoU, och istället satsa alla resurser på registreringsprocessen, som är ansträngande, kostsam och dessutom oviss.

Snedvriden neutralitet
Tanken från EU-kommissionen när registreringssystemet togs fram 1991 var att det skulle vara konkurrensneutralt, d v s lika för alla EU:s medlemsländer. Något som dock inte blivit fallet.
– Tyvärr har det blivit så att det står varje medlemsland fritt att sätta de här avgifterna. I Sverige som är ett av de dyraste länderna kostar det 2,25 Mkr medan samma ansökan i t ex Italien bara kostar ca 8000 euro, d v s knappt 80 000 kr. I vårt fall är vi dessutom tvingade att gå via Sverige. Så på det här viset blir det en väldig konkurrenssnedvridning som riskerar att stoppa mindre företag i Sverige som utvecklar miljövänliga biologiska preparat, säger Thomas Ricard.
Att avgifterna riskerar stoppa istället för att stimulera utvecklingen av miljöanpassade växtskyddsmedel vore också pinsamt för svensk del. Detta eftersom Kemikalieinspektionen i sitt uppdrag har att genomföra ett giftfritt jordbruk och Miljödepartementet som ett av sina viktigaste mål, har att genomdriva en giftfri miljö.
– Problemet är egentligen inte Kemikalieinspektionen utan Miljödepartementet, som både under den förra och nuvarande regeringen ignorerar problemet med de höga avgifterna, säger Thomas Ricard.
Ett exempel på detta är t ex att han själv fick vänta på svar i hela sju månader på sin senaste skrivelse till Miljödepartementet!
– Det är en katastrofal behandling som påverkar utvecklingen av mitt företag.

Lobbyister lika viktiga som patent
Avgift- och registreringsproblematiken både i Sverige och EU riskerar alltså att lägga en ”död hand” över nya små företag som försöker och funderar på att utveckla biologiska preparat menar Thomas Ricard.
Situationen gynnar inte heller miljön, men däremot storföretagen som utvecklar kemiska bekämpningsmedel och via sina branschorganisationer Svenskt Växtskydd och European Chemical Industry Council – (CEFIC) mfl satsar stora pengar på att anlita lobbyister för att påverka politiska beslutsfattare inom tex EU.
– För den kemiska industrin är det lika effektivt att anlita lobbyister för att hindra små innovativa och kostnadseffektiva konkurrenter som att skydda sig med patent. Men det sker på bekostnad av bland annat miljövänliga preparat, säger Thomas Ricard.
Ett bevis på detta är kanske också den undersökning som redovisades av EU-projektet Rebeca. Denna visade bland annat att inget SME-företag (fristående företag med 250 eller färre anställda) lyckats få en enda molekyl eller mikroorganism godkänd av EU-kommisssionen enligt direktiv 91/414 och uppsatt på den så kallade Annex 1-listan.

Positiva vindar blåser
Under tiden gäller det för Thomas Ricard och Binab att överleva. Och trots allt blåser det också positiva vindar kring bolaget. Intresset för företagets produkter är stort och man når nya marknader.
Bland annat har flera golfbanor börjat använda sig av Binabs biologiska växtskyddsmedel istället för kemiska bekämpningsmedel.
Ytterligare en framgång har man också haft med rossvamppulvret som både professionella och amatörodlare köpt och använt med framgång mot svartfläcksjuka, rosrost och även barkfläcksjuka.
Samtidigt går arbetet med konceptet ”The Flying Doctors” vidare. Förutom i Sverige har det bland annat även testats i Danmark, Tyskland, Schweiz, Frankrike och Spanien.
Sedan några år har Binab också ett etablerat samarbete med det belgiska bioteknikföretaget Biobest med verksamhet i 51 länder.
– Tillsammans med dem utvecklar vi konceptet. Bland annat håller vi på och tittar på att tillsammans låta tillverka en ny förbättrad och effektivare labyrint för användning även i växthus, där bin är den enda naturliga pollineraren, berättar Thomas Ricard, som trots registeringsprocesser och höga avgifter kämpar vidare för att utveckla sitt företag.
– Att konceptet fungerar är bevisat. Frågan är bara om vi får den support och backup som krävs för att det här ska bli en svensk internationell miljöframgång eller om någon annan får skörda framgångarna?