Bilden visar Petra Wadström i Nepal där hon förevisar en grupp kvinnor hur henns innovation fungerar, vilket är viktigt eftersom det ofta är kvinnorna som förser familjen med vatten i ”tredje världen”.

Strålande innovation renar
dricksvatten med solenergi

Rent dricksvatten är något de flesta av oss närmast tar för givet. Men faktum är att enligt FN-organet WHO så lider 1,1 miljard människor i dag brist på rent dricksvatten. Drygt 1,8 miljoner dör också till följd av diarrésjukdomar. De flesta barn under fem års ålder.
I det perspektivet framstår Petra Wadströms Solvatten som en oerhört viktig och humanitär innovation. Solvatten gör det nämligen möjligt att hämta, förvara och däremellan rena dricksvatten från mikrobiologiska föroreningar med enbart solens strålar. En innovation som Världsbanken nu bestämt sig för att stötta finansiellt i form av en ettårig användarstudie i två olika projekt i Nepal och Indien via FN-organet UN Habitat.

I takt med befarade klimatförändringar, rekordhöga priser på olja och diskussioner huruvida det är etiskt rätt att använda ”mat” för att tillverka klimatneutralt drivmedel, framstår den energi som solen dagligen överöser oss med, som en viktig resurs att ta vara på.
I ett pressmeddelande från Kungliga Vetenskapsakademien för en tid sedan kunde man exemplevis läsa att: om så bara 1 procent av jordens öknar användes för solenergi skulle detta kunna täcka elektricitetsbehovet för 10 miljarder människor.
Att solens strålar rymmer en enorm potential om energin från dem kan användas på rätt sätt står alltså utom allt tvivel. Det var också något som stod klart för Petra Wadström redan för ett drygt decennium sedan.
– Jag har bott i Australien, där man trots ett överflöd av solenergi inte tog vara på den, berättar hon och fortsätter.
– Några år senare såg jag ett reportage om barn i Afrika som blev kvar efter att deras föräldrar och andra släktingar dött i AIDS. Barnen tvingades sköta om hemmet, syskon och fick använda mycket tid att hämta och bära hem stora tunga vattendunkar. Jag kände irritation och tyckte att det borde finnas något enkelt sätt att förenkla deras liv, så att de fick tid över till annat än att hämta vatten. Exempelvis att gå i skolan och skaffa sig kunskaper som kunde öka deras möjligheter till ett drägligt liv. Med rent dricksvatten kan också medicinering och sjukhusvistelser som blir följden av diarrésjukdomar undvikas, säger hon.
För Petra Wadström blev reportaget en startsignal att utveckla en helt ny uppfinning kallad Solvatten eller som den heter på engelska ”Book of Water”. Detta på grund av att den öppnas likt en bok. En innovation som visuellt kanske inte är lika spektakulär som ett stort solkraftverk i ökenområden, men som är minst lika viktig, sett ur ett humanitärt och mänskligt perspektiv.

Erfaren innovatör
Solvatten är dock inte Petra Wadströms första uppfinning. Bland annat har hon utvecklat ett kompressionsförband för bröstopererade och ”Osnodd”. En uppfinnning som försvårar för ficktjuvar att lägga vantarna på plånboken.
– Förutom egna lån, ett par affärsänglar som stöttat projektet, har förtjänsterna från de andra innovationerna hjälpt till att finansiera utvecklingen av Solvatten. Försäljningen av Osnodd, som finns i ett 70-tal affärer i Sverige, har tex bekostat PCT-ansökan för Solvatten.
Men att däremot få offentlig såddfinansiering för att utveckla Solvatten, utan att ha direkt koppling till den akademinska världen, har Petra Wadström haft svårt att få beviljat.
– Jag har visserligen haft ”rätt” folk med mig i utvecklingen av Solvatten. Exempelvis professorer som verifierat tekniken och funktionen. Men ändå har det varit tufft att få finansiering. Till exempel har jag fått nej från VINNOVA just för att jag inte är universitetsansluten. Dessutom startade jag på inrådan ett aktiebolag kring Solvatten. Allt för att underlätta att få stöd, men det visade sig vara helt fel och inte alls passa in i ”systemet”, berättar hon.
Att hon därför efterlyser en bättre hantering av finansieringen av nya idéer och uppfinningar från ”fria” innovatörer är därför kanske inte så konstigt.
– Det enda sättet att komma så långt som jag gjort är att verkligen tro på och brinna för sin idé och uppfinning och vara vaken för de möjligheter som dyker upp, säger hon och tillägger.
– Samtidigt tror jag inte att resultatet hade blivit detsamma om jag hade gett uppdraget att utveckla Solvatten till någon annan.

Familjeprojekt
Den första prototypen av Solvatten hade Petra Wadström färdig 2003. Utvecklingen av denna kan sedan sägas ha blivit ett familjeprojekt i så motto att samtliga familjemedlemmar hjälpt till att verifiera Solvattens funktion på något vis.
– Det har inneburit att de fått klocka tider, temperaturer och så vidare på många olika håll i världen, säger Petra Wadström med ett skratt.
När hon till slut var nöjd med konstruktionen fick hon också stöd att testa denna hos Norrvatten i Stockholm.
– De provade min prototyp genom att tillsätta koliforma bakterier, 100.000 per milliliter. Genom att belysa denna med artificiellt solljus kunde vi konstatera att vi snabbt fick upp temperaturen till 60°C. Det räckte för att inaktivera bakterierna.

Så fungerar Solvatten
Solvattens funktion bygger på att UV-strålningen via en transparent yta tränger ner i behållaren och träffar en absorbator och omvandlas till IR-strålning som emitteras i vattnet. Då höjs temperaturen och en rörelse skapas till följd av att behållarens botten har olika nivåer. Mikroorganismerna kan därför inte ”gömma sig” och exponeras i högre grad för UV-ljuset. Resultatet blir att vattnet pastöriseras och blir bakteriefritt, vilket inte visat sig ske vid 60°C utan redan vid 55°C.
– Nu uppfyller Solvatten WHO:s norm för ”safe water”, påpekar Petra Wadström. Med Solvatten blir det därför möjligt att hämta, förvara och däremellan rena dricksvatten från mikrobiologiska föroreningar med enbart solenergi.
Solvatten har även visat sig fungera på de flesta platser i världen.
– I stort sett i alla situationer har vi sett att det sker en väldigt snabb reduktion av mikroorganismerna, inom loppet av några timmar. Det har också skett där vi haft olika UV-ljus och olika höjd. Bland annat visade tester på 3000 meters höjd i Nepal att vi fick rent vatten inom loppet av 4-5 timmar, trots att vädret var regnigt, kallt och molnigt samt att insläppet av UV-ljus var sämre än förväntat, säger hon och fortsätter.
– Även på låglandet, där det visserligen var varmare men betydligt mycket mer luftföroreningar, har vi på samma tid lyckats rena grumligt och starkt förorenat vatten. Personligen känns därför detta som en stor framgång.

Enkel robust konstruktion
Det som utmärker Solvatten är inte bara funktionen utan även att det är en enkel och billig konstruktion utan batteridrift eller andra avancerade dyrbara lösningar.
Solvatten kan sägas bestå av fyra väsentliga delar.
• Grunden är en tvådelad svart behållare som viks upp och ger en stor exponeringsyta gentemot solen.
• På den uppvikta ytan finns en transparent plast som släpper genom UV-ljus med en viss (rätt) frekvens som avdödar skadliga organismer.
• Ett finmaskigt filter som minskar grumligheten vid påfyllning av vatten väsentligt och skiljer bort amöbor och liknande oönskade organismer.
• En mekanisk temperaturindikator av bimetall som tydligt visar om vattnet är rent eller ej.

Tankemässigt komplicerad produkt
– Solvatten ser ut och fungerar på ett enkelt sätt, men eftersom den ska uppfylla många olika krav, är det åtminstone tankemässigt en komplicerad produkt, förklarar dock Petra Wadström.
Inititalt fanns också tankar hos henne att använda t ex nanoteknik, men det var tankar som hon avskrev när hon insåg att forskningen och tekniken på området inte var tillräckligt långt framme och inte tillräckligt tillförlitlig. Dessutom var den inte speciellt användarvänlig i förhållande till de länder där Solvatten var tänkt att tas i bruk.
– Ett viktigt kriterium var att Solvatten inte fick bli svåranvänd. Den fick inte heller fallera och bli oanvändbar. Kravet var därför att åstadkomma en så enkel och robust konstruktion som möjligt för att bygga upp förtroende för den hos användarna.
Denna kravspecifikation i kombination med att Petra Wadström tänkt att Solvatten på sikt även ska kunna tillverkas lokalt, innebar att ”hightech” och komplicerad tillverkningsteknik närmast uteslutit sig själv.
– Tanken är att Solvatten inte bara ska ge rent dricksvatten utan också skapa arbete lokalt. Jag har därför medvetet undvikt dyra och komplicerade produktionslösningar och istället sökt enkla lösningar som ska vara möjliga att producera på plats, t ex i Nepal, säger Petra Wadström.

Ryktet sprider sig – intresset ökar
Ryktet om hennes innovation har också spridit sig och ökat efterhand. Inte minst på de platser där fälttester med Solvatten gjorts, tex i Nepal, Thailand, Indonesien, Kenya och Sydafrika. Något som resulterat i möten med minstrar och tidningsartiklar i nationellt ledande tidningar. Fler och fler hör också av sig och vill ha information om Solvatten och även hjälpa till att sprida den. Ett exempel på detta är att Petra Wadström för en tid sedan fick ett samtal från den indiska ambassadören i Stockholm.
– Jag blev inbjuden till ambassaden och hade ett långt samtal med henne där jag fick berätta om Solvatten. Hon blev så intresserad att hon sedan hjälpt mig att få ett kontaktnät i Indien. Bland annat med landets största biståndsorganisation, vilket är spännande och värdefullt eftersom det inte är speciellt lätt att få en sådan kontakt när man som jag bor i Åkersberga utanför Stockholm!

Räddar människor och miljö
Solvatten ger alltså människor, unga som gamla i utsatta delar av världen, rent vatten på ett par timmar. Bara det är förstås en humanitär innovationsinsats. Samtidigt är det så att Solvatten även leder till att markerosionen på de här platserna kan minskas högst väsentligt.
– Eftersom de flesta som inte har tillgång till rent drickvatten inte heller har tillgång till el, använder de ved för att koka vattnet. Det resulterar i skogsskövling och markerosion, som skulle kunna lindras med Solvatten, säger Petra Wadström.
Tekniken och funktionen bakom Solvatten kan samtidigt både skalas upp och ner efter det behov som finns. Likaså skulle Solvatten kunna användas för helt andra situationer än bara för dagligt bruk, tex i samband med katastrofer eller av turister/ expeditioner till otillgängliga platser utan tillgång till rent dricksvatten eller el.
– Genom att låta privatpersoner som använder Solvatten betala ett högre pris för den, skulle det högre priset kunna subventionera solvattenbehållare, som människor utan tillgång till rent dricksvatten behöver för sin överlevnad. På så vis skulle användningen också bli solidarisk, säger Petra Wadström.
Men i väntan på att detta eventuellt ska bli en realitet och en bredare kommersialisering ska kunna genomföras, så ska en ettårig användarstudie av Solvatten först genomföras. Kunskapen om Solvatten ska då främst spridas via barnmorskor och olika kvinnogrupper, som oftast är de som tar ansvar för familjens vattenförsörjning i underutvecklade länder.
– Det är Världsbanken som beslutat att stödja mitt projekt på det här viset. Och det kommer att ske tillsammans med FN-organet UN Habitat i både Nepal och Indien, säger en mycket glad Petra Wadström.