 |
| Författaren Andreas Englund, MIntT |
Vilka miljöinnovationer är framgångsrikast?
Miljö-/cleantechområdet är hett för riskkapitalinvesteringar. Alla områden inom miljö/cleantech är kommersiellt intressanta. Det är entreprenörskapet som avgör. Men det finns grupper och områden som glöms bort. Detta visar en studie som MiljöInnovationsTorget (MInT) har gjort. Innovatörer med goda affärsmässiga branschkunskaper är de mest framgångsrika. En bortglömd grupp är dock fristående specialister utanför forskningsmiljöerna.
MInT arbetar med att stimulera utveckling och kommersialisering av miljöinnovationer, bland annat samarbetar man med tävlingen MiljöInnovation som genomförs varje år. De företag MInT arbetar med befinner sig i mycket tidiga skeden, från sådd till tidig expansionsfas. Nu har MInT gjort en studie där 113 av de 150 finalisterna i tävlingen mellan 1998 och 2004 har intervjuats. Nutek har finansierat studien.
Branschkunskap viktigast
MInT genomförde muntliga intervjuer med finalisterna för att få en god överblick över bland annat deras kompetensbakgrund, drivkrafter och hur de hittar kapital till sina innovationer. Studien ger en bild över vilka som är mest framgångsrika och varför de är det. I materialet utkristalliserade sig fyra grupper:
• Affärsmässigt branschkunniga – som känner sin bransch och kundernas behov väl och är vana att driva företag.
• Specialister utanför universitet och högskola – med högt tekniskt kunnande men liten eller ingen erfarenhet av att göra affärer i den bransch de tänker lansera innovationen. Dessa innovatörer saknar ofta erfarenhet av att göra affärer på sin kunskap om kundens behov.
• Allmäntekniskt kunniga – som har bred kunskap, men ej är specialiserade. Det kan vara uppfinnare utan affärserfarenhet och spetskunskap eller entreprenörer som verkar i en bransch som är ny för dem.
• Studenter och forskare inom universitet och högskola – oftast högt specialiserade och med stöd från forskarvärlden.
Studien visar bland annat att gruppen affärsmässigt branschkunniga var bäst på att skapa kommersiellt framgångsrika företag, vilket inte är speciellt förvånande. Den grupp som hade minst framgång var de allmäntekniskt kunniga.
En glömd grupp
Ett mycket intressant resultat från studien är att förmågan att attrahera riskkapital från finansbolag skiljer sig åt mellan grupperna studenter/forskare och specialister utanför universitet och högskola. Studenter och forskare får betydligt oftare riskkapital från finansbolag än den andra gruppen, trots att de presterar likvärdigt affärsmässigt. När det gäller att attrahera kapital från affärsänglar syns inte motsvarande skillnader mellan de två grupperna.
Varför denna skillnad finns är något man bör titta närmare på. Kanske är det så att finansbolagen upplever universitets- och högskolevärlden som en kvalitetsgaranti. Där finns det dessutom stödsystem på olika sätt, inkubatorer etc. I studien kommer flest innovationer från näringslivet. Specialister utanför universitet och högskola står för 36 procent och studenter/ forskare för 16 procent av de studerade fallen.
Det är anmärkningsvärt att en så pass stor grupp – specialister utanför universitet och högskola – lyckas ganska väl trots att de har svårt att skapa trovärdighet nog att locka tillräckligt riskkapital. Här behöver vi skapa bättre förutsättningar och då behöver vi hjälp av riskkapitalbranschen. Varför investerar man inte i den här gruppen? Vad behövs det för stödmiljöer för att man ska göra investeringar?
Materialeffektivisering hett i USA
I studien har inte bara olika grupper av innovatörer studerats. Även teknikområden och kundmarknader har kartlagts.
Teknik inom förnyelsebar energi eller energieffektivisering är en stor grupp bland de studerade innovationerna. Det finns dock även en hel del innovationer inom områden som substitution av farliga ämnen och återvinning. Studien visar dock att det finns förvånansvärt få innovationer kring materialeffektivisering. Tekniker för materialeffektivisering är hett i USA och vi borde få fram fler sådana innovationsföretag även i Sverige.
Ser man på var kunderna finns så är de flesta inom bygg- och
fastighetsbranschen. Den agrara sektorn och kommunala bolag är andra marknader som är stora när det gäller miljö i förhållande till sin storlek ekonomiskt.
Alla områden intressanta
En slutsats är att det tycks finnas små skillnader i kommersiell framgång mellan olika teknikområden och marknader på miljöområdet. I tidig utvecklingsfas är alla områden intressanta att gå in i. Det är ofta möjligt att hitta nischmarknader. Det som avgör är entreprenörskapet i kombination med kännedom om kundens behov.
Studien ”Framgångsrika miljöinnovationer - en studie av 113 svenska innovationer från tävlingen Miljöinnovation” kan laddas ned som pdf-fil från www.nutek.se/sb/d/667. Sök på titeln.
Text: Andreas Englund, Foto: Magnus Karlsson/Göte Karlsson Foto AB
|