– Vår känsla är också att de som lyckas med ett projekt ofta väljer att ta vinsterna och använda i nya projekt menar Robert Nilsen som är verksamhetsledare.

Utbilda uppfinnare – lönsam
affär för samhället

Det är samhällsekonomiskt lönsamt att utbilda och stödja uppfinnare så att de lyckas kommersialisera sina idéer.
Det visar en undersökning bland 200 elever som sedan 1990 har utbildats vid uppfinnarutbildningen idéum® i Lidköping.
– 25 procent har lyckats och det är mycket bra. Deras idéer har också omsatt en dryg miljard kr i konsumentledet och strax under 0,5 miljarder kr i produktionsledet, säger Robert Nilsen, verksamhetsledare idéum.

Utgångspunkten för idéum-utbildningen Tekniskt Nyskapande är att deltagarna ska lära sig innovationsprocessen från idé till marknad. Något krav att elevernas projekt under studietiden ska leda till kommersiella produkter finns således inte.
– Innovationsutbildningen syftar egentligen till att ge uppfinnaren ett GPS och ett ”helikopterseeende”, så att det blir lättare ta sig fram i den djungel som utvecklingen av uppfinningar från idé till kommersiell produkt innebär. Kommersialiseringen av idéerna är därför egentligen bara en positiv bieffekt av utbildningen, säger Robert Nilsen, som själv gick kursen 1992, men numera alltså är verksamhetsledare för idéum.
Beslutet att starta idéum-utbildningen Tekniskt Nyskapande togs redan 1979, då konsultföretaget INDEVO fick i uppdrag av Trygghetsrådet SAF-PTK att tillsammans med Svenska Uppfinnareföreningen, SUF, och Ingenjörssamfundet utveckla utbildningen. Första kursen genomfördes sedan i Skåne 1980 och därefter på några olika platser i Sverige. 1990 permanentades utbildningen i Grimslöv utanför Växjö i Småland för att 2002 flyttas till Lidköping, varifrån verksamheten bedrivs i dag.
Förra året när utbildningen 30-årsjubilerade passade man också på att göra en ordentlig uppföljning hur de tidigare eleverna såg på utbildningen samt vilka resultat den lett fram till. Då hade över 500 elever genomgått kursen sedan starten.
– Det kändes väldigt viktigt eftersom nästan alla frågar hur det har gått för våra tidigare elever, säger Robert Nilsen.
Eftersom det inte fanns någon bra förteckning över dem som deltog under de första tio åren, så valdes 1990, då kursen permanentades i Grimslöv, som startår för undersökningen.
– Vi fick fram en lista på 375 personer och adresser. Av dessa fick vi sedan tag i drygt 200. Och det är utifrån dem som undersökningen har gjorts, berättar Robert Nilsen, som även vill vara tydlig med att man inte haft någon så kallad kontrollgrupp att jämföra med.
– Anledningen är att vi tyvärr inte har förteckningar mer än från år 2002 fram till idag på uppfinnare som sökt till utbildningen, men som inte blivit antagna eller av annan orsak inte kunnat påbörja utbildningen. Och det är för kort tid för en jämförelse. Vi hoppas därför kunna genomföra en uppföljning av en kontrollgrupp om 5-10 år, säger han.

Mjuka resultat
Undersökningen visade emellertid att utbildningen allmänt fick väldigt goda omdömen av de tidigare eleverna.
Exempelvis tyckte 87 procent att den gav en mycket bra helhetsbild av innovationsprocessen. Likaledes upplevde nästan 70 procent av de som svarade att de fått stärkt självförtroende som uppfinnare efter att ha gått på idéum.
En annan sak var att drygt 45 procent upplevde att de efter utbildningen fått nya arbetsuppgifter och/eller nytt yrke som var mer kreativt än tidigare.
Drygt 64 procent, eller 114 personer, hade också efter utbildningen lämnat förslag eller idéer till sin arbetsgivare på förbättringar vad gällde såväl produktionen, produkter som tjänster inom företagets verksamhet.

Många kommersialiserade idéer
Men förutom goda allmänna omdömen visade undersökningen också att utbildningen lett till att ett stort antal idéer också kommersialiserats.
Fördelade på före, under och efter utbildningen handlade det om 83 st före, 26 st under och 163 st efter utbildningen.
Ett annat konkret mått på vad utbildningen resulterat i är antalet ansökningar och beviljade patent, designskydd och varumärken under och efter utbildningen. Dessa fördelade sig enligt följande: patentansökningar 208, beviljade patent 128, ansökan om designskydd 150, beviljade 139, ansökan om varumärken 61, beviljade 52.
– Man måste lyfta fram uppfinnarna som individer. Så naturligtvis är dessa siffror inte bara utbildningens förtjänst, men vi vill gärna tro att vi genom utbildningen ändå bidragit till att flera elever valt att gå vidare med sina idéer, säger Robert Nilsen.

1 av 4 hade lyckats!
Hur var det då med antalet ”lyckade projekt”?
Ja, det visade sig att cirka 25 procent, d v s 50 personer av de 200 intervjuade, hade lyckats kommersialisera sin idé enligt definitionen att ett ”lyckat projekt” inte bara är att produkten erbjudits marknaden, utan att ett ”lyckat projekt” innebär att minst ett exemplar av innovationen/produkten även sålts.
– Att 25 procent lyckats är en mycket bra siffra, säger Robert Nilsen.
Värdet av försäljningen av de idéer som idéum-eleverna utvecklat till färdiga produkter – från 1990 fram till och med undersökningens genomförande december 2009 – visade sig också uppgå till drygt en miljard kr i konsumentledet och strax under 0,5 miljarder i produktionsledet.
Den genomsnittliga omsättningen per elev, mätt på alla de 200 som deltog i undersökningen, uppgick därför till ca fem miljoner kr (Mkr) i konsumentledet och 2,5 Mkr i produktionsledet. Eller mätt per elev som lyckats till 20 Mkr i konsumentledet och 10 Mkr i produktionsledet.
– Vissa har kanske bara sålt ett fåtal exemplar av sin produkt, men andra har lyckats oerhört bra. Vissa har också varit väldigt kreativa och lyckats kommersialisera flera olika idéer, säger Robert Nilsen och tillägger.
– Vår magkänsla är också den att de som lyckas med ett projekt ofta väljer att ta vinsterna och använda dem för att utveckla nya projekt.

Lönsamt utbilda uppfinnare
Flera är de regeringar som satsat stora pengar i olika projekt för att få ut arbetslösa på arbetsmarknaden. Inte minst den senaste regeringen som under den innevarande mandatperioden tex satsat närmare två miljarder på så kallade jobbcoacher.
Och även om alla inte bär på en idé och att det krävs olika typer av satsningar för att lösa arbetslöshet, så är frågan om inte det är en mycket lönsam investering för staten att utbilda uppfinnare så att de både tekniskt och affärsmässigt ges möjlighet att utveckla sina idéer till kommersiella produkter. Inte minst med tanke på att varje utbildningsplats på idéum bara ”kostar” ca 120 000 kr.
– Vår slutsats är att det samhällsekonomiskt är mycket lönsamt att stödja uppfinnare med såväl utbildning som finansiering i de tidiga skedena. Det handlar om relativt lite stöd och små medel som krävs för att skapa skatteintäkter, arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Helt enkelt en positiv spiral, påpekar Robert Nilsen.
Han är därför också glad att konstatera att Myndigheten för yrkeshögskolan, som idéum-utbildningen lyder under, beviljat fortsatt stöd för verksamheten och kursen till och med juni månad 2013.
– Det visar att de tror på utbildningen och att det är ett område som ligger i tiden som är viktigt att värna. Och det är vi väldigt glada för, säger Robert Nilsen.

Mer info: Tfn. 0510-77 17 70,
E-post: robert@ideum.nu, Internet: www.ideum.nu