– Jag har hela tiden varit övertygad om att ergonomin hos Kraftstaven har enorma fördelar i allt arbete, i jämförelse med en vanlig pinne det vill säga med en traditionell stav, säger Bo Lerner!

Kraftstaven
en mjuk sväng är raka spåret till snabbare längdskidåkning

Det svänger om Bo Lerner!
Eller åtminstone om hans unika uppfinning – Kraftstaven. Detta är en tillsats i kolfiber som monteras på och förlänger den vanliga raka skidstaven med en böj för att uppnå en föränd-rad ergonomi som i sin tur aktiverar starkare muskler.
Kraftstaven ger därför ett effektivare muskelarbete, mer kraft, starkare stavrörelse och mindre mjölksyra. Resultatet blir ökad uthållighet och snabbare åktider. Helt enkelt en uppfinning som kan vinna medaljer!

Idrottsläraren Bo Lerner är en man med mycket energi och entusiasm. Något han har haft nytta av både som idrottslärare och som uppfinnare.
I mitten av 1990-talet startade han parallellt utvecklingen av två olika idéer.
Dels en robust och närmast oflyttbar orienteringsskärm kallad Fido för skolbruk. Dels en helt ny typ av skidstav som fick namnet Kraftstaven.
Orienteringsskärmen blev snabbt en framgång och har idag sålt i över 10 000 exemplar både i Sverige och utomlands.
Kraftstaven däremot representerar något nytt, som används av allt fler skidåkare, men som fortfarande – efter snart ett decenniums utveckling (se annan artikel) – väntar på det stora kommersiella genombrottet.
– Men tiden talar till vår fördel eftersom sättet att åka skidor har förändrats, säger Bo Lerner. För bara 4-5 år sedan diagonalåkte i stort sett alla topplacerade elitåkare i Vasaloppet. Numera är det väldigt få som gör det. Istället är det stakningen som gäller. I Marcialonga (italienskt långlopp) stakåkte hela eliten loppet och det utan någon fästvalla. Stak-åkning går snabbare på alla partier utom de extremt branta uppför.

Två varianter
Kraftstaven är en tillsats i form av en mjuk böj eller möjligtvis krok i kolfiber som monteras på toppen på den ordinarie staven.
Denna finns numera i två varianter. Dels en med 27° vinkel, vilket gör att staven blir cirka 9 cm längre än en vanlig skidstav och är avsedd för traditionella längre längdskidlopp och långlopp.
Sedan förra året finns också en kortare variant med en böj/krok som bara har 12° och ökar stavens längd med 3-5 cm. En stav avsedd för sprintlopp, där den längre 27°-staven är alltför otymplig att använda.
– Att den inte är så lång innebär att det blir lättare att hålla frekvensen uppe, vilket är viktigt i sprintlopp, förklarar Bo Lerner.

Kraftstavens fördelar
Vilka är då Kraftstavens fördelar framför en konventionell skidstav? Ja enligt Bo Lerner är de följande.
• Ergonomi – med Kraftstaven arbetar skidåkaren närmre kroppen, där man är starkare och slipper ligga i ytterlägen med händer och armbågar vilket avlastar axlarna. Kraftstaven är också längre varför man står mer upprätt på skidan. Förutom att det sparar rygg och nacke innebär det också att man därför kan minska på fästvallan vilket får till följd att man förbättrar glidet.
• Skidteknik – Kraftstaven innebär också att skidlöparen inte jobbar så mycket bakåt med armarna, utan kan ”hugga” sig framåt, vilket är en modern skidteknik som används mer och mer idag.
• Andra muskelgrupper – Kraftstavens vinkel och ökade längd innebär också att skidlöparen kan använda den starkare ryggmuskeln i den initiala fasen muskelgrupper vilket fördelar arbetet på ett bättre sätt. Resultatet blir mer kraft ( se test på GIH) och mindre mjölksyra (se test Meråker, Norge).
– Mätningarna visade att varje enskilt tag med Kraftstaven gav 227 Newton medan motsvarande siffra för konventionell stav var 201 Newton. Och vad gällde mjölksyran minskade den från 9,3 mmol/l med vanlig stav till 8,1 mmol/l med Kraftstaven.
– Dessutom visade det sig att stavens längd och vinkel innebär att skidåkaren snabbare kommer in i rörelsebanan. Testet visade därför att man med vanlig stav nådde maxhastighet efter 0,22 sekunder. Motsvarande tid för Kraftstaven var 0,15 sekunder. Det innebär 32 procent snabbare kraftöverföring, säger Bo Lerner.

Goda resultat i Vasaloppet
Kraftstaven är numera inte bara en unik skidstav, utan även en idrottsförening, Kraftstaven Skiteam.
– Vi tyckte det var ett bra sätt att få ut och marknadsföra staven, säger Bo Lerner.
Medlemmar i föreningen är bland annat ett antal duktiga skidlöpare med tävlingserfarenhet, som i samband med olika långlopp visat att Kraftstaven är ett fullgott alternativ till den vanliga skidstaven.
2007 körde t ex Ulf Tingelöf in på en 50:e plats i Vasaloppet. Något som året efter följdes upp av att Johan Sandberg gjorde sitt bästa Vasalopp någonsin när han blev 16:e man.
Men Bo Lerner har också börjat få gehör för sin stav inom de traditionella längdskid-åkningsdisciplinerna, där sträckorna varierar från korta sprintlopp upp till den klassiska femmilen.
– I Finland har vi några elitåkare som använder Kraftstaven. I slutet av januari blev t ex Thomas Ramstedt fyra i finska mästerskapen på skiathlon dvs 10 km klassiskt och 10 km sprint fristil. Vi har även några lovande svenska juniorer som använder Kraftstaven och några svenska skidåkare i toppskiktet är intresserade av att börja använda den, berättar han.

Intresset ökar
Även om skidåkare – liksom många andra grupper – är en konservativ grupp som inte är så lätta att övertyga om nya produkters förträfflighet, så börjar Kraftstaven ändå synas mer och mer.
– Vi märker av ett ökande intresse. Inte minst via internet där klick och förfrågningar ökat allt mer, säger Bo Lerner.
För att få islossning i försäljningen krävs dock också att man lyckas förändra skidåkarnas köpbeetende en aning.
– De flesta köper sina stavar och åker med dem som de är. Men eftersom Kraftstaven monteras på den konventionella staven, måste försäljningen ske på ett enkelt och smidigt sätt som konsumenten kan vänja sig vid. Men det tror jag absolut att vi löser. Och i så fall är vi verkligen på banan.

Internationellt erkännande
Kraftstaven har inte heller gått obemärkt förbi i de större internationella skidsammanhangen. 2008, nominerades den t ex tillsammans med fyra andra bidrag till priset Brand New Innovation Award i samband med ISPO i München, skidsporternas största internationella mässa.
– Jag har också fört samtal med ett flertal av de stora stavtillverkarna. De är intresserade och har även testat och erkänt att Kraftstaven i framför allt stakningen är bättre än den vanliga raka staven, säger Bo Lerner.
Men han är samtidigt väl medveten om att vägen från intresse till att en ny innovativ produkt tas upp i sortimentet av ett större företag är långt.
– De här bolagen är stora och tröga. Det är också många faktorer som spelar in om de ska våga satsa. Det är t ex inte säkert att de vågar/vill vara först på marknaden med en helt ny produkt. Men vi har påbörjat diskussioner med dom så vi är på rätt väg.
En akilleshäl kan möjligtvis vara att Kraftstaven tillverkas i kolfiber. Det innebär att priset, även om funktionen är ypperlig, blir allt för högt för många tilltänkta köpare.
– Men tillsammans med SAPA och med ytterligare en tillverkare håller vi på och tittar på att tillverka Kraftstaven i aluminium. Här arbetar vi också på bred front och tittar på flera olika alternativa lösningar. Det ser spännande ut och skulle det bli verklighet skulle priset bli betydligt lägre, säger Bo Lerner.

Fler användningsområden
Marknaden för konventionella skidstavar är svår att bestämma. Men uppskattningsvis handlar det om cirka tre miljoner par stavar som årligen säljs i världen.
Det är förstås en hägrande marknad, men inte den enda och kanske inte ens den största.
– Vi har framför allt arbetat med Kraftstaven som ett alternativ till den konventionella längdskidstaven. Men patentet är också skrivet så att det täcker stavar för walking, trekking och utförs-åkning. Och enbart marknaden för walkingstavar är större än den för skidstavar.
– Vi har också testat staven för både walking och trekking och de har visat sig ge en helt annan arbetsvinkel och stöd än en konventionell stav. Just nu är vi även på väg att tillsammans med några bolag göra tester för utförsåkning, säger Bo Lerner som därför hoppas att Kraftstaven snart ska få sitt stora genombrott.
– Nu har både bankerna och Almi gått in. Och det finns mycket som tyder på att det bör gå vägen. Men troligen dröjer det ett eller två år till innan vi på bred front finns på marknaden.