"Att skräddarsy unika havresorter för kunders specifika behov kräver uthållighet, men vårt företag har stor vinstpotential", säger Marcus Bräutigam.

Stor vinstpotential för bolag
som utvecklar skräddarsydd havre

Intresset för att använda specialanpassade sädesslag ökar inom jordbruket och i livsmedelsindustrin. Genom att kombinera traditionell växtförädling med nya molekylära verktyg och bioinformatik arbetar CropTailor med att få fram en mer diversifierad förädling. Slutresultatet blir skräddarsydda frön med ett högre marknadsvärde än de nuvarande.
– I fröet ligger vår innovation paketerad, säger Marcus Bräutigam, ansvarig för affärsutveckling på CropTailor. TEXT: Ann-Sofie Borglund/mittordval FOTO: Caroline Bräutigam

Företaget startade i januari 2007 och i första steget handlar affärerna om att sälja effektiv forskning. I nästa steg ska forskningen resultera i att CropTailor också ska sälja utsäde och råvaror. Det är också där som den stora vinstpotentialen finns. Men det är flera år dit, närmare bestämt 5–8 år från effektivt forskning till att utsäde finns i så stora volymer att de går att sälja.
– Projektet kräver uthållighet, men har en stor vinstpotential, säger Marcus Bräutigam.
För att klara sig 5-8 år framåt i tiden så arbetar företaget nu aktivt med försäljning av forsknings- och utvecklingsprojekt, men man kommer också under våren att söka riskkapital.

Fokus på havre
Företaget har sin grund i forsknings- och utvecklingsarbete från Göteborgs Universitet. Vd och en av grundarna är Olof Olsson, professor vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper på Göteborgs Universitet. Verksamheten sker också i nära samarbete med hans forskningsgrupp.
CropTailors affärsidé bygger på att skräddarsy grödor efter behov. De identifierar en egenskap i en gröda som slutanvändaren kan behöva alternativt har en diskussion med slutkonsumenten det vill säga livsmedelsindustrin eller processindustrin. När företaget har identifierat de parametrarna som man kan förbättra i råvaran, så försöker de att översätta dem till genetiska termer och sedan förändra råvaran i denna riktning så att den blir bättre.
Företagets initiala fokus är att arbeta med havre. Havre är en gröda som passar mycket bra till nordiska förhållanden. Den skandinaviska havren har också väldigt gott rykte och idag exporteras havre till både Europa och USA. Det beror inte minst på havrens goda hälsoaspekter. Den innehåller beta-glukaner, som sänker både kolesterol- och blodsockernivåer och har också höga halter av antioxidanter, bland annat den unika antioxidanten avenantramid som hjälper till att skydda mot kardiovaskulära sjukdomar (till exempel åderförkalkning).

Goda exportmöjligheter
Marcus Bräutigam anser att jordbrukare och livsmedelsindustri i Sverige har goda förutsättningar att öka exporten av havre och havreprodukter, inte minst för dess goda hälsoaspekter. För att få en ökad export vill CropTailor leda utvecklingen av nya, förbättrade havresorter som kan användas till både livsmedel och foder.
Att företaget valde att designa just havre beror på att både Marcus Bräutigam och Olof Olssons forskningsprojekt har handlat om havre, så det blev naturligt att affärsidén skulle bygga på just detta sädesslag. Men de valde också havre för att det är en relativt liten gröda – det finns inga stora aktörer som arbetar med molekylärförädling av havre, så det finns en stor potential som inte är utnyttjad, till skillnad från andra grödor. Dessutom är det inte så många som arbetar molekylärt med havre såsom CropTailor gör, utan de flesta arbetar i traditionella förädlingsprogram.

Skräddarsy grödor
I grunden kräver alla förändringar av en gröda genetiska modifieringar. Dessa kan ske genom att utnyttja något av följande tre metoder; klassisk förädling (där man korsar olika sorter), genteknik eller genom mutagenes.
– Den stora nackdelen med klassisk förädling är att precisionen är dålig och vissa egenskaper går inte ens att få fram med denna metod. Gentekniken löser många av dessa problem men tekniken är inte helt accepterad av konsumenterna vilket leder till ett svalt intresse i producentledet, förklarar Marcus.
CropTailor har istället valt att använda sig av en metod som kallas för TILLING. Med denna metod sker genmodifieringen med hjälp av klassisk mutagenes där man skapar ett stort antal mutationer i en fröpopulation, ett TILLING-bibliotek, som följs av screening på DNA-nivå för att identifiera specifika mutanter. För att kunna screena ett TILLING-bibliotek krävs även DNA-sekvensdata, därför har CropTailor idag byggt upp världens största databas med havregener.
CropTailors arbete med att ta fram en ny havresort kan förenklas till fyra steg: först definieras önskad egenskap, därefter kartläggs vilken gen som är kopplade till den önskade egenskapen, sedan modifieras genen för att uppnå en förbättring i egenskapen och slutligen överförs den modifierade genen till en odlingsbar sort genom återkorsning.
– Oavsett vilken metod man använder så tar de lika lång tid och de slutar i samtliga fall med att du har en påse med frön (F-material, 2-100 kg). Sedan måste man skala upp detta. Det tar omkring fyra generationer att gå från F-material till de tusentals ton av utsäde som krävs för att tillgodose en marknad, säger Marcus Bräutigam.

Forskning via plattformar
I CropTailor sker allt forsknings- och utvecklingsarbete via olika plattformar. Varje plattform är fokuserad på en specifik egenskap i havren. För att få fram den önskade egenskapen så ansluter sig olika aktörer till forskningsplattformen och de förbinder sig att under tre år finansiera hela forskningsprojektet. De som deltar i projektet har under en begränsad tid ensamrätt på att använda våra råvaror på världsmarknaden, inom ett begränsat geografiskt område eller för en speciell produkt.
– Vi undersöker kontinuerligt vilka aktörer som kan vara intresserade av olika specifika egenskaper som exempelvis beta-glukaner. Därefter tar vi reda på vilket sätt man skulle kunna förbättra den önskade egenskapen. När det gäller beta-glukaner skulle de vara intresserade av att öka halten, berättar Marcus Bräutigam och fortsätter:
– Genom att använda TILLING-tekniken skulle vi kunna öka halten av aktiva beta-glukaner och för ett livsmedelsbolag kan detta leda det till att de får mer potenta beta-glukaner i sina produkter, vilket i sin tur skulle ge stora konkurrensfördelar. Ingen har patent på beta-glukaner, men våra kunder får ensamrätt på råvaran.
CropTailor planerar inte att sälja utsäde på till traditionellt vis, utan utsädet ska distribueras till kontrakterade bönder som producerar råvara till industrin. Det innebär att CropTailor inte blir ett vanligt utsädesföretag, utan snarare en råvaruleverantör.
– För att få tillgång till vår exklusiva råvara får kunden betala en särskild licensavgift som är kopplad till den volym som kunden använder, förklarar Marcus Bräutigam.

Miljoner i licensavgifter
Vad är det då i denna process som leder till att företaget tjänar pengar?
Idag har CropTailor igång sju stycken plattformar, alla är inte renodlade CropTailor-projekt, utan i flera fall sker det i form av samarbete med andra. Varje plattform ska bära sig själv och ge överskott till affärsutveckling. De stora inkomsterna förväntas dock komma när det är dags att skörda forskningsresultatet det vill säga när det finns fröer och råvara att sälja. Marcus Bräutigam bedömer att företaget har mycket stor potential att växa framförallt genom stort intresse från både livsmedelsindustrin och jordbrukssektorn. Dessutom finns det inte någon konkurrent med samma verktygslåda som CropTailor. Hoten eller hindren är i första hand om man inte lyckas attrahera tillräckligt många aktörer till forskningsplattformarna.
– Det tar lång tid innan vi får ett positivt kassaflöde, men när vi väl kan sälja vår råvara så är vinstpotentialen oerhört stor. Vi räknar med att kunna ta in 50–250 miljoner kronor om året i licensavgifter, avslutar Marcus Bräutigam.