Här arbetar ChromoGenics produktchef Greger Gustavsson med folier till skidglasögon. Den speciella tekniken innebär att skikt av nickeloxid, wolframoxid och polymerelektrolyt beläggs mellan två tunna polyesterfolier. Detta skapar en s k elektrokrom folie som ändrar mörkhetsgrad när en elektrisk spänning på någon volt appliceras.

"Smarta" applikationer med ljuskänslig plastfilm

ISmarta fönster, hjälmvisir och skidglasögon är på väg att sätta det lilla Uppsalaföretaget ChromoGenics på världskartan.
Tekniken är så intressant att jättarna Volvo och Du Pont gått in med 20 miljoner kronor i utvecklingskapital.
Redan innan tillverkningen kom igång var hela produktionskapaciteten utsåld.

För över 20 år sedan inledde professor Claes-Göran Granqvist vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet ett forskningsarbete för att få fram en teknik som
reglerar inflödet av ljus genom fönster och andra transparenta ytor.
Nu är genombrottet ett faktum. Företaget ChromoGenics Sweden AB, som är en spin off från Granqvists forskningsverksamhet, installerade i slutet av förra året en pilotanläggning och inledde kommersiell tillverkning. Redan innan utrustningen, värd 10 miljoner kronor, fanns på plats i företagets lokaler i Uppsala var förväntningarna så stora att tillverkningskapaciteten för ett år framåt såldes ut!

MC-visir första produkten
ChromoGenics har lyckats framställa en ”smart” plastfolie som programmeras att släppa igenom önskad mängd ljus; vill man ha 100-procentigt ljusinsläpp blir folien helt transparent medan den mörknar i takt med att ljusinsläppet programmeras för att minska. Vill man utestänga ljuset totalt blir folien helt svart.
Den första kommersiella produkten blir visir till motorcykelhjälmar.
–Årskapaciteten på 20.000 visir är redan bokad, berättar produktchefen Greger Gustavsson, som ingick i Claes-Göran Granqvists forskningsteam.

Ny produktionsanläggning
Nu måste pilotanläggningen ersättas av en komplett fullskaleanläggning. När denna finns på plats om ett drygt år ska folier för exempelvis skidglasögon kunna tillverkas.
– Redan nu kan vi tillverka folier för skidglasögon i pilotanläggningen, men upplagorna blir alldeles för begränsade, säger Greger Gustavsson.
Efter ytterligare något år räknar man med att växla upp produktionsutrustningen ytterligare och det är då den verkligt breda produktionen startar: folier för fönsterglas till byggnader.
–Den marknaden är kolossal, säger Greger Gustavsson. Själva kommer vi bara att kunna tillverka en mindre del, huvuddelen av produktionen kommer att licensieras ut, exempelvis till producenter av fönsterglas.

Kostsamt utvecklingsarbete
Utvecklingsarbetet har varit kostsamt, men riskkapitalet villigt. Tillsammans har jättarna Volvo och Du Pont köpt in sig med 20 miljoner kronor och Energimyndigheten har beviljat ett lån på 800.000 kronor. 2006 utsågs ChromoGenics till årets främsta kapitalanskaffare av Svenska Riskkapitalföreningen.
Till den nya fullskaleanläggningen behövs 25-30 miljoner kronor.
– Vi ser inte det som något problem, vi vet var finansiärerna finns, säger Greger Gustavsson.

Så fungerar tekniken
ChromoGenics-tekniken innebär att skikt av nickeloxid, wolframoxid och polymerelektrolyt beläggs mellan två tunna polyesterfolier. Detta skapar en s k elektrokrom folie som ändrar mörkhetsgrad när en elektrisk spänning på någon volt appliceras.
Folien, som är en ”film” som sätts fast på glaset, programmeras med önskat ljusinsläpp. Programmeringen sker manuellt eller automatiskt via en liten elektronisk styrenhet. Två 1,5-volts batterier räcker som drivkälla. Styrenheten kan vid behov kopplas till ett system av sensorer och därmed bli flexibel och följa de yttre förutsättningarna. Det är enbart under programmeringen som elektricitet tillförs.

Sensorer styr ljusinsläpp
Med sensorer inkopplade kan ett fönster känna av om människor finns i ett rum och exempelvis ”släcka” sig själv när någon lägger sig i sängen i sovrummet. Skidåkare och motorcyklister behöver inte drabbas av starkt och bländande ljus och inte heller bilförare när tekniken om några år kan vara appliceringsbar på bilrutor.
Att ljusinsläppet kan kontrolleras innebär att kontroll även uppstår av värmeinstrålningen. Vill man undvika värmealstring genom ett fönster dras ljusinsläppet ned, vill man öka värmemängden gör man det ljusare. På detta sätt minskar energiåtgången för uppvärmning, nedkylning och luftkonditionering. Beräkningar visar att effektbehovet för luftkonditionering kan halveras när ljusinsläppet regleras med ChromoGenics-tekniken.

Kostnadseffektiv tillverkning
När metoden är fullt utvecklad kan hela kontorshus med glasfasader programmeras för optimalt ljus- och värmeinsläpp.
”Smarta” fönster finns redan, men de är mycket dyra och används bara i exklusiva sammanhang. Ett exempel är biltillverkaren Ferrari som utrustat sin senaste lyxmodell med ett ”smart” glastak. Den patenterade ChromoGenics-tekniken, däremot, blir kostnadseffektiv när den permanenta produktionsanläggningen står färdig.
– Då kommer folien att tillverkas i rulle, och inte i ark som idag, säger Greger Gustavsson. Detta effektiviserar och förbilligar produktionen kraftigt.
Det unika med ChromoGenics-tekniken är utnyttjandet av den elektrokroma polyesterfolien, i hittillsvarande lösningar tillverkas det elektriskt ledande ytskiktet direkt på glaset.
ChromoGenics har idag 12 anställda. Under året beräknas ytterligare fyra anställas.