Vilken ytbehandling är lämpligast för våra komponenter? Frågan har inget generellt svar utan det beror på detaljernas utformning och vilka krav som ställs. Bäst förutsättningar för ett lyckat resultat fås om hänsyn tas till ytbehandlingen redan vid konstruktionsstadiet.

Ytbehandling för konstruktörer

Ett vanligt förfarande när det gäller välja ytbehandling går inte sällan till på ungefär på följande sätt:
1. Leta rätt på någon liknande produkt.
2. Har det fungerat bra?
3. Kopiera!
Ibland utelämnas punkt 2. Detta förfarande används framförallt inom områden som konstruktören har bristfälliga kunskaper om, vilket tyvärr i stor utsträckning gäller ytbehandling.

Ytbehandlingsprocesser utvecklas
Nu sker en omfattande utveckling av nya ytbehandlingsprocesser, till stor del driven av att etablerade metoder som t ex kromatering med sexvärt krom förbjuds på grund av hälso- och miljömässiga aspekter. Ökad användning av ”nya” material som höghållfast stål, aluminium, magnesium, titan och kompositer och kombinationer av dem gör också att ytbehandlingsmetoder behöver utvecklas och anpassas för nya tillämpningar. Sammantaget innebär detta att det inte fungerar speciellt bra att enbart titta på tidigare konstruktioner.

Så här bör lämplig ytbehandling väljas
Kostnaden och kvaliteten avgörs till stor del i ett mycket tidigt skede i utvecklingen av en produkt eller komponent. Detta gäller även produktens ytbehandling. För att en detalj ska kunna ytbehandlas till bästa resultat och lägsta kostnad måste konstruktören ge de rätta förutsättningarna. Alla konstruktioner är inte lika bra att ytbehandla. Några råd för att få bästa resultat:
1. Diskutera krav och behov med ytbehand- laren redan innan konstruktionen är fastlagd.
2. Ta hänsyn till ytbehandlingen. Ytor med skikttjocklekskrav måste vara åtkomliga för strömmen i ytbehandlingsbaden. Tål godset att behandlas i trumma eller måste det hängas? Kommer godset att kunna dräneras och kan luftfickor undvikas, finns det upphängningshål osv?
3. Välj ytbehandlare med omsorg och med tanke på att utveckla en långsiktig
relation.
4. Ta fram ordentliga underlag med krav och förutsättningar och gör sedan skriftli- ga överenskommelser för åtminstone de väsentligaste punkterna.
5. Följ upp, utred avvikelser och sträva efter förbättringar.

Vad bör specificeras?
Innan lämplig ytbehandling kan väljas måste funktionskrav och önskemål vara specificerade i fråga om:
• Livslängd
• Slitagetyp och -omfattning
• Friktionsegenskaper
• Användningsmiljö
• Geometriska toleranser
• Elektriska egenskaper
• Utseende
• Övriga ytegenskaper
När funktionskraven är fastställda bör kostnadsramarna specificeras. Därefter kan sökandet efter lämpliga ytbehandlingsmetoder starta, lämpligen i kontakt med ytbehandlare. För att största utbyte ska kunna fås av dessa kontakter krävs en viss baskunskap i ytbehandling.

Kostnadsutveckling inom ytbehandling
Ytbehandling är, i likhet med övrig verkstadsindustri, utsatt för mycket hård konkurrens. Kunderna är i stor utsträckning stora företag med en global marknad som gör inköp till stor del baserat på priset och därmed pressar priserna. Vid ytbehandling används insatsvaror som metaller: zink, koppar, nickel, krom, tenn m fl. Dessutom används stora mängder vatten, syror, alkaliska ämnen och speciella ytbehandlingskemikalier. Ytbehandlingsprocesser förbrukar också mycket energi för galvanisk utfällning, uppvärmning, kylning, torkning, vattenrening och ventilation. Kostnaderna för insatsvarorna har ökat mycket kraftigt. Rent generellt har kostnaderna för dessa insatsvaror ökat med mellan två och tre gånger bara de senaste tre åren. Denna kostnadsökning har inte ytbehandlaren kunnat ta ut mot kund utan han har försökt täcka den med produktivitetsförbättringar. Nu är flertalet anläggningar helautomatiska och det är svårt att göra mycket mer på det området. Tidigare hade ytbehandlarna ofta ett antal standardprodukter som kördes kontinuerligt i stora serier och genererade ett jämnt kassaflöde. Dessa enklare bulkprodukter är idag till stor del utflyttade till Asien och Östeuropa. Det som är kvar är till stor del ytbehandling av kritiska komponenter i små serier, med höga krav på leveranssäkerhet och kvalitet. Denna mer kvalitetspressade ytbehandling måste kunna ta ut ett högre pris för att servicen av att ha inhemska ytbehandlingsföretag på nära håll även fortsättningsvis ska finnas tillgänglig.

Information och utbildning i ytbehandling
SYF, Svensk Ytbehandlings Förening, har tagit fram en handledning för konstruktörer, köpare och slutanvändare av ytbehandlade produkter. Den är avsedd att guida läsaren i den oorganiska ytbehandlingens olika metoder. Mer om boken finns på SYFs hemsida och den kan beställas direkt från SYF, www.syf.se.
SYF kommer att arrangera ett seminarium i ytbehandling för konstruktörer den 15 november i samband med Elmia Subcontractor i Jönköping. Information om detta kommer i mitten på september. Liknande seminarier kommer senare att finnas tillgängliga för att ges lokalt för intresserade företag.
SYFs vision är ”Förstärka svensk ytbehandlingsindustri och utveckla dess konkurrenskraft”. Vägen dit bygger till stor del på ett ömsesidigt förtroende och nära samarbete mellan ytbehandlare och kunder.
SYF har därför öppnat en speciell medlems-kategori för kunder, som kostar 2250 kr, som inkluderar en hel räcka förmåner och upplysning vad gäller ytbehandling. Syftet är att förbättra kontakten mellan ytbehandlarna och deras kunder och förse kunderna med relevant information om ytbehandling och dess utveckling, nya lagar etc.
Vi tror att ett medlemskap är ett mycket bra sätt att bli bättre på ytbehandling och kontinuerligt få information om detta viktiga område. Hur det nu är så är ju allt man ser och allt man kommer i kontakt med ytor!

För mera information eller ansökan om medlemskap: www.syf.se