Ove Ahlgren är inte bara en duktig uppfinnare utan även en duktig konstnär (även om han själv inte håller med om det). Tavlan på bilden, som visar hur det engelska kavalleriet stormar fram på slätten i samband med slaget vid Waterloo, är 2,40 meter bred och 1,45 meter hög. Denna har han själv målat.

Ove Ahlgren ödmjuk serieinnovatör
säljer "paketlösningar"

– Tio tolv patent på 15 år, där flera vidareutvecklats av företag som skaffat egna patent kring mina idéer, är ju ingenting. Det är nästan så jag skäms och det finns ju så många innovatörer som är duktigare än jag.
Att Ove Ahlgren inte är en person som vill framhålla sig själv är tydligt. Utan i samtal med honom tonar istället en bild fram av en ödmjuk, humoristisk och tekniskt kunnig person som även har ett stort intresse och synpunkter på olika samhällsfrågor och företeelser.

Utvecklingsintresserad
Intresset för att utveckla och uppfinna har alltid funnits hos Ove Ahlgren.
Men det var egentligen inte förrän 1992 han tog ordentligt tag i sin ”uppfinnar-karriär”.
– Jag har hela tiden nya idéer och en vild fantasi. Det är uppfinnarens fördel men många gånger även dilemma, säger han.
De första utkasten till sina uppfinningar gör han vid ritbordet. I stort sett parallellt med utkasten försöker han ta reda på om det finns en marknad för idén.
– När det gäller helt nya uppfinningar kontaktar jag numera ofta Almi i ett tidigt skede så att jag inte lägger ner arbete och tid på experiment som sedan inte visar sig gångbara på marknaden, förklarar han.
Passerar idén nålsögat gäller det därefter att utveckla uppfinningen så att produkten blir så bra som möjligt och ekonomiskt effektiv att tillverka.
– Om det är något som jag upplever som komplicerat eller där mina kunskaper inte är tillräckliga försöker jag alltid att inhämta kunskap och goda råd från fackfolk, säger Ove Ahlgren.
Utvecklingen av uppfinningarna driver han oftast fram till en färdig prototyp. Denna kan han sedan förevisa olika intressenter. Då vet han ungefär hur stor marknaden är, hur och i vilket material som produkten ska tillverkas samt var priset ut till konsument bör ligga.
– Utan prototypen har man inget att förevisa och genom att komma med ett ”dukat bord” kan jag lägga fram en färdig paketlösning till företagen, förklarar Ove Ahlgren.
Snittiden från idé till försäljning är individuell för varje projekt berättar han. Men en sak har han konstaterat.
– Min erfarenhet är att ju enklare och bättre en uppfinning är, ju längre tid tar det konstruktions- och marknadsmässigt att få i gång den. För många tror inte på till synes enkla idéer.

Låsbara uppfinningar
Ett 30-tal uppfinningar har han alltså gjort genom åren. Ungefär ett dussin av dessa har han patenterat och lyckats sälja till olika företag.
Om man ska hitta något som förenar merparten av Ove Ahlgrens uppfinningar så är det att det handlar om uppfinningar kring olika typer av lås.
Exempelvis utvecklade han på 1990-talet en ny typ av låsmekanism för slangklämmor som ett företag i Småland köpte upp rättigheten till.
En annan låsuppfinning, som Ove Ahlgren gjort, är ett så kallat buntband med öppet låshus. Buntband – fast då med stängd ögla/låshus – används bland annat väldigt mycket inom fordonsindustrin för att ”bunta samman” kablar.
Med Ove Ahlgrens öppna låshus kan monteringen av buntbanden effektiviseras med 5-7 sekunder per band, vilket därför utgör en stor rationaliseringspotential.
– En bekant till mig kom förbi med sin nyinköpta bil, en stor van, och när vi tittade in i motorrummet så fanns där förfärligt många buntband och slangklämmor. Jag förstod att det här tog lång tid att montera. Så då började jag fundera på ett nytt snabbt buntband med öppet låshus, berättar han.
Ett buntband med öppet låshus hade för övrigt Ferdinad Porsche misslyckats med att utveckla i slutet av kriget på 1940-talet. Hans idéer hamnade sedan efter kriget i USA för att åter komma till Europa på 1960-talet, då ett franskt bolag utvecklade och tog patent på ett buntband med öppet låshus. En konstruktion som emellertid inte fungerade speciellt bra.
– Det var dock inget jag visste om när jag började utveckla mitt buntband. Jag fick också fram en lösning med ett öppet låshus rätt snabbt. Ändå tog det drygt fyra år att föra det här projektet i mål. Då hade vi bland annat varit i kontakt med ett stort antal företag innan vi hittade ett som kunde tillverka det enligt mina anvisningar. Och då medverkade ändå Volvo Personvagnar med sitt intresse under hela tiden, berättar Ove Ahlgren.
Biwex i Götene i Västra Götaland hette det tillverkande företaget som visade sig klara jobbet. Ett företag som sedan även köpte in rättigheterna och satsade på att kommersialisera Ove Ahlgrens buntband.
I ett vidareutvecklingsprojekt tillsammans med Biwex anpassade han sedan även det här buntbandet så att det kunde användas till flytvästar, avsedd att tillverkas av det tyska företaget GEIMY-PLAST i Garmisch Partenkirschen.
Biwex köpte sedan även rättigheterna till en annan av Ove Ahlgrens uppfinningar, Safe-Rider, en säkerhetsprodukt som innebär att stigbygeln till hästsadlar ”löser ut”. Ryttaren riskerar därför inte att släpas efter hästen och bli trampad – ofta med svåra skador och till och med dödsfall som följd – om han eller hon faller ur sadeln.
– Bland annat har den tyska polisen köpt in Safe-Rider till hela den tyska ridande poliskåren som tydligen består av 11000 hästar. Det betyder 22000 exemplar av Safe-Rider, säger Ove Ahlgren.

Bygel löser problem med elleveranser
Två andra av Ove Ahlgrens uppfinningar som också är speciellt värda att nämna, är ett ellås som han började utveckla direkt efter stormen Gudrun 2005. En storm som han själv drabbades och såg följderna av på nära håll.
Den här uppfinningen har Väntertekno i Lidköping tagit hand om och undersöker nu hur den ska kommersialiseras såväl här hemma som på andra marknar, t ex i USA och Kanada, där avstånden är långa.
– Jag hade inga kunskaper om elnät, men tyckte det lät samhällsekonomiskt vansinnigt när jag fick höra att man ställde krav på att gräva ner alla kablar i marken. Jag tyckte det borde finnas en enklare lösning på problemet. Resultatet blev därför det här låset.
På bara styvt tre månader utvecklade han låset, vilket inte minst berodde på Trollhättan Energi som tyckte idén var intressant och därför hjälpte honom.
– Trollhättan Energi ställde upp fantastiskt. Jag fick all den information och material jag behövde. De till och med körde hem till mig med isolatorer och fästanordningar som kablarna ska hänga i.
– Så av den stora klumpiga låsanordning jag först gjorde blev det till slut bara en pytteliten grej på ett par hekto kvar, berättar Ove Ahlgren.
Ellåset bygger på att kabeln löper i en bygel, där en brytpinne löser ut när ett tungt föremål faller mot kabeln. Varken elkabeln eller elledningsstolparna belastas mer än nödvändigt om ett trä kommer fallande.
Förra våren, 2005, testades också en prototyp av ellåset av Trollhättan Energi. Då fälldes en stolpe som motsvarade ett 14 meter långt träd med 35 cm i diameter och en vikt på 800 kilo, över en normal kabelgata.
– Det fria fallet innebar att stolpen (trädet) motsvarade en fallkraft på 3-4 ton. I vanliga fall hade den knäckt en eller flera av ledningsstolparna för att sen kanske även bli hängande på kabeln. Något som utgör en stor arbetsmiljörisk för de som i efterhand ska rensa ledningsgatorna.
– Med mitt lås, där brytpinnarna löste ut när stolpen (trädet) föll, rasade den och kabeln istället ner till marken.
– Det är bara brytpinnen som går förlorad. Det här låset sparar därför elledningsstolpar, underlättar uppröjningsarbetet och det går betydligt fortare att få elnätet i drift igen. Och jämfört med att gräva ner elkablar i marken kostar det här systemet bara ungefär 1/100-del, förklarar Ove Ahlgren.
Förhoppningen är nu bland annat att kunna vinna elbranschens förtroende för låset.
– Framför allt kan låset användas på ledningsgator där de största problemen oftast uppstår vid stormar eller riklig nederbörd, d v s lågspänningsnät med 10-20 kV. Nät som ofta går ut till gårdar på landsbygden. Dessa elledningar är ofta svåra att gräva ner eller så tillåter inte ekonomin att man gör det. Sedan undersöker vi också om det inte finns andra användningsområden för låset, berättar Ove Ahlgren.

Clips underlättar uppsättning av panel
Ett annat projekt som också är värt att nämna är ett clips för att montera panel till innerväggar och innertak.
– Att sätta panel tar tid. Och som snickare och byggmästare har jag alltid funderat på om det inte fanns något enklare sätt än att slå sig på fingrarna med hammaren och få dyckertspik i ansiktet. Dessutom fungerar de clips som finns på marknaden väldigt dåligt, säger Ove Ahlgren.
Hans clips-system bygger istället på att man först skruvar fast en styrskena på takreglarnas underkant. Clipset träs sedan i skenan och vrids upp vinkelrät mot denna och fästes sedan även i panelen.
– Vi provade det här med två drivna snickare som monterade panel på ett snedlutande vindsplan på 9 kvadratmeter på 25 minuter. Det gick minst lika fort som om en ensam snickare hade använt en spikpistol. Och normalt med, hammare och dyckert, hade de tagit bra mycket längre tid.
– Fördelen är att med det här clips-systemet är att en ensam yrkesman snabbt kan montera långa längder panel utan att behöva hjälp, vilket annars är besvärligt. En annan fördel är att man kan sätta panel på vilket håll som helst och det är till och med möjligt att enkelt byta panelen. Om någon nu skulle vilja det, tillägger Ove Ahlgren.
Nu i mitten av maj blev det också klart att clips-system ska tillverkas av företaget InterActive i Alingsås med försäljningsbolag i Sverige och tillverkningsenheter i Kina och marknadsföras av Gunnebo-koncernen, som tillverkar och säljer stora mängder fästelement till byggbranschen.

Sverige behöver nytt innovationsverk
Eftersom Ove Ahlgren inte har varit intresserad av att driva upp företag kring sina uppfinningar, har ”paketlösningar” varit det sätt han fått ut sina innovationer på marknaden.
Hur tycker han då att klimatet för en innovatör som han själv förändrats under de år han hållit på?
– Jag upplever att det blivit svårare och svårare. Att sälja ”paketlösningar” har därför blivit allt viktigare och nästan ett måste om man som fristående innovatör vill få ut sina produkter på marknaden, menar han.
Detta är en situation som också gäller själva avtalsskrivandet. Bindande avtal med klausuler och krav tillhör i mångt och mycket det förgångna.
– Man får passa sig för avtal med stora krav. Det går företagen helt enkelt inte med på.
– Däremot missuppfattar företagen oss innovatörer, påpekar han. De vill göra kontrakten och ställa fordringarna. Men det är inte de som har någon produkt att sälja. Det är ju jag som uppfinnare. I det fallet har det blivit skevt. Jag upprättar därför alltid kontrakten med de krav jag själv har och kan vi inte komma överens, så får jag gå vidare.
Med tanke på att det finns en mängd statliga verk, myndigheter och instutitioner, så föreslår Ove Ahlgren att det borde införas ett nytt innovationsverk.
– Ett sådant verk borde komma till stånd för att ta vara på alla idéer som finns i skrivbordslådor runt om i Sverige och den kunskap vi innovatörer som varit med länge har samlat på oss när vi har förverkligat olika projekt. Uppfinningar är viktiga för att utveckla Sverige, säger Ove Ahlgren.