Svensk Bilprovning utgör ett typexempel på hur man kan använda C-More i en industriprocess. Genom att flytta de checklistor som kontrollanterna normalt använder med handdatorer till en projicering på retinan samt att i vissa moment även kunna göra realtidsavläsningar framför ögonen effektiviseras arbetet. På det här sättet försvinner faktiskt även de arbetsskador som kontrollanterna börjat få av de tunga handdatorerna som idag används.

C-more ser mer

En uppfinning som har en potential att revolutionera ett stort antal olika industriella och andra verksamheter är de interaktiva glasögonen C-More (= see more). Dessa är, kan man säga världens minsta bärbara dator, där bildskärmen projiceras direkt på ögats näthinna, och där musklicket sker med hjälp av käkens muskler. C-More är därtill försedd med kamera, som även avbildar verkligheten.
Uppfinnaren är Erik Lundström, med företaget Penny AB, hemvist Teknikbyn i Västerås.
Penny AB utnämndes i höstas till 2005 års Kick Start-företag i Västerås, och tilldelades av Teknikbyns jury priset på 20000 kronor, instiftat av revisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers.
Erik Lundström har i femton års tid arbetat med utveckling och design av datahjälpmedel och programvaror.
– Från början är jag användarbarhetsdesigner, med utbildning från NADA vid KTH men har också läst pedagogik, marknadsföring och produktionsledning, på GI/Hr vid Stockholms universitet. Jag har alltid strävat efter bredd, förklarar han.

Slumpartad start
Upprinnelsen till denna uppfinning var, som så ofta är fallet, slumpartad. Erik Lundström mötte, då han själv var patient på sjukhus, en ung flicka som skadats så allvarligt i en olycka, att hon var totalförlamad nedanför halsen. Tanken föddes hos Erik Lundström: kan en så gravt handikappad på något sätt ändå använda en dator?
– Jag började undersöka saken närmare, och kunde konstatera, att muskelfunktioner trots allt finns kvar, i ansikte och huvud, berättar han.
Styra en dator, alltså, med helt andra muskler än de vi är vana vid – det var utmaningen.
Efter många om och men utkristalliserade sig en tänkbar lösning, som skulle kunna se ut så här: Datorns ”skärm” en transparent bild, som projiceras direkt på ögats näthinna. ”Musen” är då själva ögats blick, eller fokus. Att klicka med musen skulle då ske genom att vissa käkmuskler spänns, medan man behåller fokus på den punkt på skärmen där man vill klicka.
– Vi har så kallade vingmuskler, som används för att flytta käken i sidled. Då man biter ihop, och samtidigt flyttar på käken åt endera hållet, spänns en tinningsmuskel – på det sättet kan man klicka med musen – vänster- respektive högerklicka, förklarar Erik Lundström.
– Det finns ju en teknologi, som bygger på att man blinkar med ögonen för att klicka. Men jag upptäckte, att vid blinkning tappar man fokus med blicken, och det tar en liten stund att återfå fokus. Jag ville undvika den nackdelen, menar han.
– Det är teknologin kring klickfunktonen som gjorde det möjligt för oss att söka patent, konstaterar han.
Det finns för övrigt inte någon konkurrent på marknaden, som kan producera databilden direkt på ögats näthinna och samtidigt erbjuda interaktion mellan användare och system.

Så går det till
Hur går nu detta egentligen till? Ja, så här förklarar Erik Lundström:
– Glasögonen är förbundna med en modulator, som i sin tur är kopplad till exempelvis en fickdator eller mobiltelefon. Modulatorn är stor som en tändsticksask och innehåller bland annat ett flashminne. Via modulatorn sänds datorbilden till en mikrodisplay i glasögonbågen, varifrån en bild projiceras in på ögats näthinna, retinan, via C-Mores linser och ögonens egna linser. Denna bild är transparent, och ögat fungerar precis som vanligt, dvs ser omvärlden normalt. Man ser således två stycken bilder samtidigt, både omvärlden och datorbilden.
I bågen finns också två stycken kameror i mikroformat, som fortlöpande läser av pupillernas rörelser. Kamerornas bilder omvandlas till signaler, som styr datorns musfunktion. Ögat bli således musen. Då användaren fokuserar önskad knapp, t ex OK, eller FORTSÄTT, osv, är det dags att klicka, genom att spänna de aktuella vingmusk-lerna.
– Det unika här är programvaran, som hittar pupillen. Denna programvara ska nu utvecklas vidare, i samarbete med företaget Prevas AB i Västerås, som har stor erfarenhet på området, och har s k ”guld-partnerskap” med Microsoft, säger Erik Lundström.
Till utrustningen kan även en kamera infogas, som avbildar verkligheten framför användaren. Det kan vara stillbilds – video – eller IR-kamera. En enhet som är speciellt användbar i bevakningsarbete, eller räddningsdito och även vid service – och reparationsarbeten med mera.

Obegränsade möjligheter
Apropå C-Mores användbarhet anses den nu av bedömare som i det närmaste obegränsad. I alla möjliga sammanhang, där människor behöver tillgång till, att kunna hantera, kvalificerad och omfattande information, samtidigt med att man utför andra uppgifter manuellt – och för den delen också för människor med svåra fysiska handikapp – kan C-More bli ovärderlig.
– Vi blir hela tiden mer mobila, och mer interaktiva, påpekar Erik Lundström.
– Ta t ex en operatör i en processindustri. Idag sitter han vid en konsol och bevakar ett antal dataskärmar, som i sin tur övervakar processen. Med C-More kan han som en gammaldags verkmästare gå ner på verkstadsgolvet och med egna ögon inspektera maskinerna, samtidigt som han med de interaktiva glasögonen har full kontroll över resten av processen, hävdar Erik Lundström.
Svensk Bilprovning är ett av de företag som visat stort intresse redan. Byggindustrin likaså.
– Och på den svenska marknaden är det medicinteknik, bevakningsbranschen, sjukvården och industrin, där vi till en början ser en stor potential. Men i utlandet är det helt andra målmarknader, avslöjar han.

Färdig produkt
Han räknar nu med, att man inom 18 månader ska ha en färdig produkt framme.
– Det vill säga om vi får fram pengar för att fullborda utvecklingen av det VLSI-chip (Very Large Scale Interface), som används som plattform i modulatorn för de integrerade kretsar vi använder, tillägger han.
– Inom fem år bör vi också kunna ha en konsumentmarknad, tror han.
Penny AB ska, enligt nuvarande planer, producera glasögonen i tre olika versioner, den enklaste till ett pris av omkring 15 000 kr i dagens penningvärde, och den mest avancerade i prisläget från 80 000 kronor och uppåt.
Uppfinningen har som sagt väckt ett enormt intresse i stora delar av industrivärlden, vilket visas inte minst genom att både Pentagon och representanter för CIA hört av sig. Erik Lundström ska rentav sammanträffa med en representant för Pentagon senare i år. Framtiden för Penny AB är sannerligen ljus.
– Men jag vill säga, att utan Teknikbyn här i Västerås, och allt stöd jag fått därifrån, hade jag fortfarande suttit och kämpat på min lilla byrå, slutar Erik Lundström.