Har du försökt hänga upp en krycka eller käpp på en bordskant, en dörrkant eller en stolskarm?
Då vet du att det inte går. Kryckan är omöjlig att hålla på plats, den rasar alltid ned.
Fram till nu: med Staffan Skeppstedts smarta uppfinning hänger den kvar där du hängt den!

Staffan Skeppstedt, 60, arbetade som ekonom på posten. Efter en stroke blev hans mamma rörelsehindrad och tvingades använda kryckor. Då upptäckte han kryckans nackdel:
– Den var omöjlig att hänga upp som en vanlig käpp. Försökte man hänga upp den mot en bordskant, en dörrkant eller en stolskarm rasade den alltid ner.
– Jämt låg kryckan på golvet!
Han började leta efter någon finurlig upphängningsanordning som kunde sättas fast på kryckan. Han fann ingenting och började istället fundera själv.
– Jag bestämde mig helt enkelt för att lösa det här problemet, trots att jag inte är någon tekniker.

Det är ingenting han ångrar. Idag är kryckhållaren Ingrid – uppkallad efter hans mor – en världsprodukt. Sedan kommersialiseringen 1999 har 125.000 hållare sålts i Europa, Amerika och Asien.
– Tyskland, Frankrike och England är de viktigaste marknaderna. Den japanska kommer starkt, dit har jag exporterat 25.000 hållare. Och nu tänker jag satsa ordentligt på USA.
Den första prototypen, som Almi var med och finansierade, träddes på kryckan underifrån.
– Jag visade upp den för Hjälpmedelsinstitutet som inte accepterade den lösningen.
Då kontaktade han Ergonomidesigngruppen i Bromma som inledde ett vidareutvecklingsarbete med Staffan Skeppstedts idé och patent som grund. Man arbetade fram en lösning där hållaren snäpps fast på kryckan eller käppen, istället för att träs på. Dessutom skalade man bort allt onödigt och gjorde produkten så ren och funktionell som möjligt. Man såg till att den kom att passa till nästan alla dimensioner av kryckor och käppar.
Tester gjordes bl a på Södersjukhuset i Stockholm och i juni 1998 var alla inblandade överens om att tillverkning skulle inledas.
– Hjälpmedelsinstitutet hade följt utvecklingen hela tiden och ställde upp med ett villkorslån för inköp av tillverkningsverktygen.
Redan nu, innan produktion startat, visste Staffan Skeppstedt att det sannolikt skulle gå vägen eftersom Apoteket lagt en beställning efter att ha testat prototypen.
– Det sporrade mig och naturligtvis gav det en extra trygghet.

Staffan Skeppstedt bor i Älvsjö utanför Stockholm och när det var dags att handla upp verktygen och börja tillverka visade det sig att de bästa förutsättningarna fanns hos Leveplast i Segeltorp, bara ett stenkast bort.
– Naturligtvis är det en styrka att ha fabriken nära. Beslutsvägarna blir snabba och okomplicerade. Vi kan träffas när som helst.
Hållaren är tillverkad av santopren, en nedbrytningsbar och återvinningsbar plast som är beständig både mot kyla och värme. Materialegenskapen ger en hög friktion och en lätt fjädrande effekt. Detta tillsammans med designen gör att hållaren får en perfekt balanspunkt – upphängningsdelen vilar stabilt och fast på ett plant underlag. Även den tyngsta kryckan hänger kvar.
Exportframgångarna har kommit som ett resultat av de marknadsstudier som gjorts i England, USA och Japan.
– Jag har sett till att jag haft hälften av alla marknadsstudiekostnader och övriga initialkostnader finansierade av Almi, Exportrådet och regionala fonder.
– Dessa mjuka pengar har varit en förutsättning för min satsning. Utan dom, och utan lånet från Hjälpmedelsinstitutet, tror jag inte jag hade vågat gå vidare.
– Detta visar hur betydelsefullt det är att samhället satsar på uppfinnarna och ger dem ekonomiska möjligheter att förverkliga sina idéer – både när det gäller konstruktion och utveckling och marknadssatsningar.

Efter framgången med kryck- och käpphållaren Ingrid gick Staffan Skeppstedt vidare med doppskon Ingrid. Han upptäckte nämligen att doppskorna som sitter på kryckors och käppars fot snabbt slets ned och dessutom snett.
– Efter ett tag såg en doppsko ut som en illa skuren ost. Den sneda nedslitningen innebär risk för fall, rörelsehindrade kan lätt skada sig.
Alltså uppfann han en ny doppsko. Den tillverkas av samma polyuretanmaterial som finns i skosulor. Det är ett lätt och starkt material som inte slits ned snett. Doppskon har dessutom en elastisk hals innebärande att den passar alla dimensioner och kan bytas ut av vem som helst.
Även doppskon börjar nu säljas i större upplagor.
– Japan är faktiskt den största marknaden. I Sverige är den standard på de ortopediska käpparna för synskadade.
I en speciell variant finns doppskon med ut- och infällbar halkdubb!
Staffan Skeppstedt driver verksamheten i företaget POPab.