Entreprenörsgänget bakom Attanas biosensor. Från vänster: Teodor Aastrup, Jan Smith, Samir Fostock och Henrik Andersson.

Ungt svenskt bolag med bred kompetens bygger framtidens biosensorer

Vid läkemedelsframställning krävs biologiska analyser utförda med sofistikerad utrustning. De biosensorer som används idag kostar mellan två och fem miljoner kronor.
Nu har ett ungt svenskt företag, Attana, tagit fram en högeffektiv sensor som säljs för en halv miljon kronor.
Man har redan slagit sig in på den betydelsefulla Englandsmarknaden.

Teodor Aastrup, fysiker från Uppsala universitet och KTH, har bl a specialiserat sig på atmosfärisk korrosion. I samband med att han doktorerade kom han i kontakt med biosensorer som används av läkemedelsindustrin och bioteknikföretag bl a för att erhålla kinetiska data kring molekylära interaktioner.
Att erhålla och mäta sådana data utgör betydelsefull information för att kunna bedöma om ett presumtivt läkemedel – en läkemedels-kandidat – har den åsyftade funktionen.
Marknaden för de biosensorer som används är stor. Under de senaste åren har många små bioteknikföretag som är i behov av tekniklösningen startat världen över.
Dagens biosensorer är dyra, de kostar som regel mellan två och fem miljoner kronor och detta är tunga investeringar för unga bioteknikföretag.
– Jag insåg att det var en affärsidé att utveckla en billig men samtidigt högeffektiv applikation, säger Aastrup.
Hans vän Samir Fostock, ekonom från Georgetown university i USA, gick samtidigt i starta-eget-tankar. Med i bilden fanns också Jan Smith, mekaniker från KTH, och Henrik Andersson, kemist från KTH.
De fyra ansåg att affärsidén höll och satte igång. För Samir, som hade kontakter i finansiella kretsar, visade det sig inte vara något problem att få fram startkapitalet på en miljon kronor och i september 2002 var de igång med bolaget Attana AB. Ytterligare utvecklingskapital kom in från NUTEK och SIC. Däremot var de traditionella riskkapitalbolagen kallsinniga. Sammanlagt gick utvecklingsarbetet på cirka fyra miljoner kronor.

Fram till hösten 2003 arbetade de i experimentell skala. Därefter inleddes kommersiell produktion i samarbete med ett 20-tal specialistföretag och potentiella kunder.
– Slututvecklingen har skett i samverkan med de tilltänkta köparna för att optimera verklighetsanpassningen och få fram ett så praktiskt och effektivt instrument som möjligt, säger Aastrup.
Efter några månader var biosensorn “Attana 100“ marknadsmogen.
Idag har åtta apparater sålts – sju i Sverige och en i England. Kostnaden ligger kring 500.000 kronor styck.
– Den engelska marknaden är störst i Europa och det är där vi främst satsar på att slå oss in, säger Aastrup. Enbart i London finns det lika många kunder som i hela Sverige!
Attana har valt att arbeta mycket nära de potentiella köparna. Därför lånar man i ett första skede ut testapplikationer, så att läkemedels- och bioteknikföretagen får förvissa sig om effektivitet och fördelar. Just nu är sex Attana 100-biosensorer utlånade till engelska företag.
– Vi räknar självfallet med att de säljs, säger Aastrup.
För att kunna slå vakt om den brittiska marknaden har Attana startat ett dotterbolag i England.
– Det är i full verksamhet nu och marknaden bearbetas oavbrutet, berättar Aastrup.

Det har gått fort för Attana. En av förklaringarna är att skilda kompetenser fått samverka - Aastrup har tillfört fysiken, Fostock ekonomin, Smith mekaniken och Andersson kemin.
– Utan denna sammantagna breddkompetens hade vi aldrig lyckats, säger Aastrup. Det är den som har varit vår stora styrka. Plus att vi utnyttjat nätverk och nätverks nätverk och på det sättet knutit upp ytterligare kompetens.
Ytterligare en förklaring finns: den slimmade kostnadsbudgeten.
– Under uppbyggnadsstadiet var kostymen så liten som möjligt, vi höll hårt i plånboken och minimerade alla kostnader, säger Aastrup
– Det har vi igen nu!
Den patentskyddade applikationen för en halv miljon kronor levererar samma effekt och data som hittillsvarande utrustningar för flera miljoner kronor. Dessutom är den kompakt och robust.
– Jag har kört en apparat på pakethållaren på cykeln på väg till en demonstration, berättar Aastrup. Så tuff är den…
Attana-tekniken bygger på Quarts Crystal Microbalance-teknologi (QCM) och piezo- elektrisk teknologi, där elektriska laddningar genom mekaniskt tryck framkallas på QCM-kristallens yta. Under processens gång, då atomer och molekyler läggs till eller tas bort från kristallytan, uppstår frekvensförändringar som går att mäta mycket exakt. Därmed kan läkemedelskandidatens effekt fastställas.

Per-Erik Persson
Mer info: Teodor Aastrup,
tel 08-410 200 00