En rapport från NUTEK visar att den såddfinansiering som verket gjort mellan åren 1994 och 2001 är lönsam och gör god samhällsnytta jämfört med många andra politiska satsningar som görs på att skapa varaktiga arbeten. Samma rapport pekar också mot att myten om att såddfinansiering skulle vara speciellt riskabel inte stämmer.
Det har väl inte kunnat undgå någon som sysslar med fältet innovationer att det råder brist på såväl privat som statligt såddkapital.
NUTEK som från 1994 tom 2001 hade i snitt drygt 73 miljoner kr i såddkapital har numera inte mer än drygt 15 miljoner kr per år att satsa på den här typen av finansiering.
Vad har då blivit resultatet av den såddfinansiering som NUTEK gjort. Ja, det besvaras nu i rapporten “2003 års uppföljning av såddföretag“ från NUTEK.
I denna har NUTEK låtit Statistiska Centralbyrån, SCB, undersöka 529 företag (aktiebolag) som beviljats såddfinansiering under åren 1994 till 2002. Totalt har de här företagen fått 384 miljoner kronor i stöd.
– Syftet med rapporten är att medverka till en utveckling av marknaden för kompletterande finansiering för teknikutvecklingsföretag i tidiga skeden, säger Lennart Augustinius, ansvarig för såddfiniansieringen hos NUTEK.

Resultaten i rapporten är bla följande:

• Av 529 undersökta företag var 408 aktiva i den mening att de är registrerade för arbetsgivaravgift, moms och innehar F-skatte-bevis vid utgången av 2002. Rapporten visar därvid att sedan 1996 har 8 av 10 företag överlevt.
• Den samlade omsättningen för de här företagen var 4,2 miljarder kr och den genomsnittliga omsättningen var 7,9 miljoner kr. 38 företag hade en omsättning som översteg 20 miljoner medan 133 inte hade någon omsättning alls.
• Året innan NUTEK bidrog med såddkapital till bolagen (det orörda året) var det totala antalet verksamma i företagen 1560 st eller 2,9 personer per företag. 2002 hade antalet anställda ökat med 2216 till totalt 3776 eller i genomsnitt 7,5 person. Varje skapat arbetstillfälle har därför kostat 106000 kr, vilket jämfört med andra satsningar är små pengar.
• Av de 384 miljoner kr som hittills beviljats i såddfinansiering har NUTEK i dagsläget fått tillbaka 148 miljoner kr. Mer pengar kommer också att återbetalas efterhand.
• Merparten av företagen uppvisar negativ rörelsemarginal och avkastning, vilket kan tydas på många sätt, en sak är i alla fall att de fortfarande är mycket forskningsintensiva.
• Man kan också konstatera att de här företagen överlag betalar marknadsmässiga löner till sina anställda. Man har alltså tagit sitt samhällsansvar och ser långsiktigt på verksamheten.

Summa summarum menar Lennart Augustinius att satsningar på såddkapital är samhällsekonomiskt lönsamt för staten.
– Jämfört med många andra politiska åtgärder är det här en riktigt lönsam verksamhet som ger mycket god samhällsnytta.
– Ambitionen är inte att få tillbaka så mycket pengar som möjligt utan att skapa nytta och företag som kan få en vanlig marknadsfinansiering längre fram.
– De här företagen har god överlevnadsförmåga. Och trots dåligt resultat och hög lönesumma, beroende på att företagen satsar mycket på produktutveckling, så visar många upp god likviditet. Det betyder att de lockar till sig externt finansieringskapital från marknaden.

Rapporten kan därför också sägas slå hål på myten att såddfinansiering är speciellt riskabel.
– Om man tar hand om de här företagen på ett bra sätt och de leds av duktiga entreprenörer samtidigt som de får del av marknadens kapital så är de här företagen mycket hanterbara. Överlevnadsgraden jämfört med många andra nystartade företag är också väldigt hög bland den här typen av företag, säger Lennart Augustinius.