Jan Wipenmyr och solskyddsmätaren SunSitive som än så länge bara finns som prototyp. Förhoppningen nu är att ett stort multinationellt företag ska ta hand om den. SunSitive kan man t ex ha på armen (bilden nedan), fäst i baddräkten eller liggande lös. Det vore antagligen också möjligt att “stoppa in“ en UV-mätare av den här typen i mobiltelefonen.

UV-känslig sensor för solbadare
har väckt globalt företags intresse

När prototypen till SunSitive, en liten sinnrik produkt som mäter UV-strålning, lanserades blev det snabbt en media- och publikfavorit. För det statliga forskningsinstitutet, IMEGO, som äger produkten har den därför gett mycket positiv publicitet. Nu verkar det dessutom som ett multinationellt företag är intresserad av den.

 Hudcancer är den form av cancer som ökar allra mest i hela västvärlden.
I USA drabbas uppskattningsvis cirka en miljon människor varje år av hudcancer (se notis). Och totalt räknar man med att 1/5-del av befolkningen har någon form av hudcancer, vilket motsvarar cirka 50 miljoner amerikaner.
– Enda orsaken till detta är att vi tillbringar mer tid i solen trots att vi är medvetna om faran, säger Jan Wipenmyr, upphovsman till SunSitive, som arbetar vid det statliga forskningsinstitutet IMEGO i Göteborg, där man forskar och utvecklar mikroteknik, sensorer och sensorsystem.
Behovet av en produkt som SunSitive, som mäter såväl UVA- som UVB-strålning, är därför stort.
– Ända sedan vi visade den första prototypen på Elektronikmässan i Stockholm i januari 2002, har vi diskuterat med olika företag såväl svenska som utländska.

– Men det har inte varit helt lätt. För en konsumentprodukt som SunSitive, även om den är bra, så är det många aspekter som man måste ta hänsyn till, säger Jan Wipenmyr.
Nu är förhoppningen dock stor att målet ska vara nära. Sedan i våras har man vid IMEGO fört en intensiv dialog med det nu aktuella företaget, som man inte vill avslöja namnet på innan ett eventuellt avtal är klart.
– Det här företaget vore emellertid rätt för SunSitive. De har såväl produktionsmöjligheter som ett stort försäljningsnätverk och säljer komplementprodukter till SunSitive över hela världen.
Hur nära förestående bedömer du att ett samarbete är?
– Det kan vara klart inom ett par tre veckor, men det kan också ta längre tid eller bli tvärstopp.
Har ni i så fall några andra företag att arbeta mot?
– Vi har några spår, men inget så hett som det här företaget som vi pratar med just nu.

Idén till SunSitive fick Jan Wipenmyr för några år sen som ett resultat av tre olika saker. Dels ett projekt vid IMEGO, där han var med och med framgång provade att direkt belägga en diods aktiva yta med ett filter (normalt används annars glas som filter, vilket oftast är dyrt). Dels en artikel om att solskyddskrämers skyddande förmåga snabbt avtar. Dels att han själv oftast bränner sig när han solbadar.
– Någonstans i de här olika tankarna knöts det hela ihop, till varför det inte skulle vara möjligt att göra en sensor som bara mäter UV-strålning och fungerar som en varningsapparat för dem som solar, säger Jan Wipenmyr och tillägger:
– Jag diskuterade med några kollegor och vi skickade in en patentansökan. Sen blev det liggande på “hyllan“.

Först på försommaren 2001 togs så projektet upp igen.
– På IMEGO var vi i behov av att kunna visa upp en “pryl“ som en sorts “eyecatcher“ på Elektronikmässan i Stockholm i början av 2002. Bland de idéer som fanns bedömdes SunSitive vara det mest konkreta, säger Jan Wipenmyr.
Han och hans kollegor – som mest tio stycken – fick därför knappt sex månader på sig att gå från teori till färdig prototyp med allt vad det innebar.
Det var därför många bitar som skulle falla på plats på kort tid. Det handlade bland annat om att utveckla elektronik, ta fram dioder med fungerande UV-filter för såväl UVA- som UVB-strålning, testa, kontrollera och sätta samman detta till en helhet. Dessutom med en tilltalande form, vilken IMEGOs egen industridesigner Manoo Eibpoosh utvecklade.
– Det var viktigt att formen inte gav några negativa signaler. För trots allt är det ju nyttigt att vara ute i solen och många trivs också i den. Vi fastnade därför för den glada solaktiga formen befriad från pekpinnar.
SunSitives speciella form innebar emellertid att man även blev tvungen att koppla in Swedish LCD-Center i Borlänge och ta fram en speciell display i form av ett timglas, som trots det skulle vara billig att tillverka i stor skala.

SunSitive blev klar i tid till Elektronikmässan, vilket på sluttampen dock krävde många sena kvällar.
– Det intressanta var att vi på kort tid tog fram en produkt utifrån en idé och inte utifrån den teknik som fanns, säger Jan Wipenmyr.
Lön för mödan fick man också då SunSitive visade sig bli en riktig mediafavorit och publikmagnet.
Innan mässan skrevs nämligen åtskilliga artiklar i såväl fack- som dagspress om SunSitive. Därtill uppmärksammades uppfinningen i TV lokalt. På mässan blev det sedan också ett stort dragplåster.
– På IMEGO hade vi själva tre avsikter med att ta fram den här produkten. Dels att få fram en sak som skulle fungera som “eyecatcher“ till mässan. Dels ett demonstrationsobjekt att visa upp när vi träffar potentiella kunder. Och sist men inte minst hoppades vi kunna tjäna pengar på SunSitive eftersom det var en bra produkt, säger Jan Wipenmyr.
– De båda första målen plus att vi fick mycket publicitet som företag har vi uppfyllt med råge. Däremot har vi inte riktigt kommit i mål med att tjäna pengar på den ännu, tillägger han.
Men det är kanske ett mål som inte är allt för långt borta det heller längre…?

PAB
Mer info: tfn: 031-7501807, 0709 151807
e-post: jan.wipenmyr@imego.com

Så här fungerar och mäter
SunSitive den ultravioletta strålningen

SunSitive är egentligen en så kallad soldosimeter. Den är lätt och oöm, tål vatten och består av ett skal i plast med dubbla linser (ögon). Skälet till detta återkommer vi till. Skalet har även en tunn plastskärm (display) med flytande kristaller som styrs av en programmerad krets som finns inuti konstruktionen.
När solljuset går genom linsen träffar det två olika typer av filterbelagda dioder, där den ena är känslig för UVA- och den andra för UVB-strålning. Dioderna finns alltså i dubbel uppsättning därtill finns en referensdiod.
När UV-ljuset träffar de UV-känsliga dioderna alstras en ström genom dem som är direkt proportionell mot ljusets intensitet. Ljusets intensitet blir därför även ett mått på strålningen vid varje tidsintervall.
Dosen UVA och UVB samlas och summeras sedan i ett elektroniskt minne som jämförs med den maximala tillåtna dosen beroende på vilken hudtyp man har, 1 till 4.
Maxdosen är uppdelad i tio steg. Varje 1/10-dels steg motsvarar ett segment på displayen. Dessa segment tänds ett efter ett tills man nått maxdosen. Då tänds alla segmenten och en liten signal ljuder.
Att SunSitive har dubbla linser (ögon) innebär att det blir möjligt att även ta hänsyn till användningen av solskyddskräm. När man solar smörjer man således också in det ena av de båda linserna med solskyddskrämen.
– På det viset kan man direkt jämföra hur pass bra solkrämen är och hur pass mycket den blockerar ljuset jämfört med att inte använda solskyddskräm alls. Det blir också möjligt se hur skyddet förändras över tiden, säger Jan Wipenmyr.

Olika hudtyper och cancerformer
När det gäller hudcancer brukar den “vita“ delen av jordens befolkningen delas in efter fyra olika hudtyper (1-4). Typ 1 är den känsligaste och kan beskrivas som en rödhårig fräknig person som aldrig blir brun utan bara röd. Typ 4 (medelhavstypen) däremot är mörkhårig, har bruna ögon och blir tvärtemot typ 1 egentligen aldrig röd utan brun direkt. Typ 2 och 3 finns däremellan.
Hudcancer är å sin sida uppdelad i tre olika typer, Basalcellscancer, Skivepitelcancer och slutligen den dödliga formen Malignt melanom.
– Även om de två förstnämnda formerna av hudcancer inte är dödliga leder de ofta till lidande för dem som drabbas och stora kostnader för sjukvården eftersom det krävs operationer, säger Jan Wipenmyr.

VC och E-utbildning
SunSitive deltog bland annat i affärsplanetävlingen Venture Cup Väst 2002 (www.venturecup.org). Därtill har ett team vid Entreprenörsutbildningen vid Göteborgs Universitet närmre studerat SunSitives möjligheter. Har du som läser tidningen något intressant projekt som du tror skulle passa Entreprenörsutbildningen kan du vända dig till Ola Ekman på e-post: olaekman@mail.nu

Olika UV-strålning
UV-strålningen är indelad i tre olika delar UVA, UVB och UVC.
UVA är den långvågiga strålningen som finns mellan 320 och 400 nanometer (nm). UVB är strålning med en våglängd mellan 280 och 320 nm. UVC är den kortvågigaste strålningen av de tre med en ungefärlig våglängd mellan 200 och 280 nm.
UVC blockeras dock i atmos-fären varför man inte behöver ta hänsyn till denna strålning.