Forskarna Thomas Anderssson (t v) och Charles Edquist talade vid IVAs innovationspolitiska diskussion. Sverige behöver ett bättre fungerande innovationssystem anser de. Hinder och barriärer som stoppar innovationers utveckling får inte finnas. Bristen på riskkapital i tidiga skeden är just ett sådant hinder, menade tex Thomas Andersson och Charles Edquist tillade bla att i tidiga skeden då marknadskrafterna inte fungerar så väl är de offentliga satsningarna speciellt viktiga.

"Vi gör stora investeringar
men når tveksamma resultat"

– Vi är bäst i världen på input men dåliga på output. Vi gör stora investeringar men når tveksamma resultat.
Det konstaterade forskaren Thomas Andersson vid en innovationspolitisk diskussion hos Ingenjörsvetenskapsakademien.
Kritik riktades mot “den högsta politiska nivån“ som inte arbetar långsiktigt för att skapa en sammanhållen innovationspolitik.

Thomas Andersson, chef för International Organisation for Knowledge Economy and Enterprise Development, och Charles Edquist, professor vid Lunds universitet, som sammanställt ett antal innovationsforskares syn på innovationspolitiken i Sverige, talade vid Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) innovationspolitiska diskussion nyligen.
Enligt Lissabondeklarationen ska EU bli en av världens mest dynamiska kunskapsbaserade regioner med uthållig tillväxt. Inom EU måste Sverige hålla sig framme. Hur ska det gå till?
Tillsammans med Ola Asp-lund, utredningschef vid Metall, och Magnus Henrekson, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, har Thomas Andersson på uppdrag av näringsdepartementet och utbildningsdepartementet gjort utredningen “Betydelsen av Innovationssystem – utmaningar för samhället och för politiken“.
De konstaterar bland annat:
“Sverige är i många stycken en ledande nation vad gäller insatser för framgångar i kunskapsekonomin, men tillhör inte de länder som skördar de största vinsterna och fördelarna av den nya utvecklingen“.
– Vi är bäst i världen på input men dåliga på output, vi gör stora investeringar men når tveksamma resultat, förklarade Thomas Andersson vid IVA-diskussionen.

Både av utredningen och IVA-diskussionen framgår att Sverige under en lång följd av år var världsledande på tillväxt och därmed välfärd men att vi nu börjat halka efter i internationell jämförelse. I utredningen slås fast att Sverige behöver ett bättre fungerande innovationssystem om vi åter ska nå toppen.
Bättre innovationssystem förutsätter politiskt engagemang och politiska åtgärder. Det är en hel policy som måste skapas och innovationspolitiken måste vara sammanhållen.
– Tyvärr behandlar inte den högsta politiska nivån dessa frågor på ett långsiktigt sätt, förklarade Charles Edquist vid diskussionen.
Enligt Thomas Andersson är det mycket viktigt att universiteten och instituten driver på den kommersiella utvecklingen och skaffar sig effektivare kopplingar till näringslivet.
– Det måste in mer av efterfrågan i universitetens och institutens verksamhet, förklarade han.
Riskkapitalsatsningar tidigt i processen är av vital betydelse för utveckling och tillväxt.
Charles Edquist:
– I de tidiga skeden då marknadskrafterna inte fungerar så väl är de offentliga satsningarna speciellt viktiga.
Thomas Andersson:
– Hinder och barriärer som stoppar innovationers utveckling får inte finnas. Bristen på riskkapital i tidiga skeden är just ett sådant hinder.

I sin utredning presenterar Andersson, Asplund och Henrekson ett antal förslag till innovationspolitiska förändringar och förbättringar. Detta är huvudidéerna:

Nationell ledning: En konsistent, långsiktig och trovärdig nationell politik måste utformas och genomföras med sikte att bygga ett innovationssystem i världsklass. Uppläggningen bör vila på en stark och brett förankrad forsknings- och innovationsberedning med statsministern som ordförande och med berörda ministrar, företagare, fack och forskarsamhälle som ledamöter.

Universitet och högskolor: Universiteten behöver större flexibilitet, t ex i form av anpassning av utbildningar till efterfrågan, och sambandet mellan framgångar och resurstilldelning måste stärkas. Universitetens drivkrafter att erbjuda forskarna effektiva stödtjänster för kommersialisering och företagsuppbyggnad måste ökas. Kontakter med näringsliv och bildande av företag för kommersialisering av forskningsresultat bör premieras.

Forskningsinstituten: Institutssektorns förmåga att stödja produktutvecklingsprocesser i mindre och medelstora företag bör stärkas genom en utveckling där bredare kompetensområden sammanförs för att skapa integrerade material-, process- och produktkoncept.

Riskkapital och nya företag: En nationell strategi bör utformas för att stärka lämpliga former av företagskuvöser eller inkubatorer. Ett offentligt initiativ är motiverat för att skapa ett långsiktigt system för såddfinansiering av nya företag. Regelverken kring venture capitalbolagen måste utformas så att en kompetent riskkapitalmarknad kan växa fram.

Innovationsklimat i företagen: Arbetsgivarna och fackföreningsrörelsen bör gemensamt ta initiativ för ett starkare innovationsklimat på arbetsplatserna. Traditionell förslagsverksamhet, kompetensutveckling samt avknoppningar och nyföretagande bör ingå. Näringslivet bör tillsammans med regering, universitet och institutionssektorn premiera bättre förhållanden för avknoppning av teknologier utanför kärnverksamheten.
Ramvillkoren och skatter: En stark innovationspolitik måste ta sig an utformningen av ramvillkoren för innovationsprocessen. De olika intressen och uppfattningar som finns behöver genomlysas i syfte att nå konsensus i de viktigaste frågorna. Det är av särskild vikt att skatterna utformas så att det blir ett förstahandsalternativ att upparbetade värden återinvesteras i innovationssystemet.

Per–Erik Persson