Uppfinnare, innovatör, intraprenör, entreprenör…
Nej, det spelar egentligen ingen roll vilken etikett man sätter på mjölbysonen Billy Nilson, så passar den in.
1969 sålde han sin uraffär med tillhörande filial i det då nystartade köpcentret i Mjölby för att med kapitalet från försäljningen satsa helhjärtat på att utveckla nya kommersialiserbara idéer. Och det är ett understatement att säga att han har lyckats…

I drygt 30 år, till och med år 2000, verkade Billy Nilson i stort sett dagligen i företaget Cenova i Mjölby. Ett företag som han var med och byggde upp från start (se faktaruta s.20) och vars styrelse han fortfarande tillhör.
Under de närmare tre decennierna (1970 till 2000) skapades många nya banbrytande innovationer med Billy Nilson antingen som upphovsmakare och/eller pådrivande innovativ kraft. Framför allt handlade det om nya produkter i plast, som när han började i slutet på 60- och början av 70-talet, till stor del fortfarande var något av jungfruelig mark.
Billy Nilsons uppfinnargärning är därför omfattande, exempelvis kan nämnas det luft- och baktrietäta ventilsystemet Pressstop – jo, det ska stavas med tre s – det första i sitt slag i världen som självmant öppnade för ett yttre tryck och stängde så snart trycket upphörde. Ett system som företaget Sterisol i Vadstena, med sin flytande tvål, kunde expandera ordentligt kring. Den stora fördelen med systemet var att den farmaceutiska industrin och livsmedelsindustrin kunde ta bort konserveringsmedel i sina produkter.
Men det har också handlat om en konstgjord näsa som fått stor användning i respiratorer och bland så kallade tracheostomipatienter (Tracheostomi är när man opererats och andas via kateter direkt under struphuvudet) eftersom den visade sig befukta inandningsluften nästan lika effektivt som genom den naturliga näsan.
Men även en så kallad autoinjector mot kemiska stridsmedel som försvaret köpt in. Och inte minst ett sprayrör till Astras första och äldsta produkt Xylocain som är ett medel som används av såväl tandläkare som läkare för att bedöva slemhinnor såväl i munnen som i svalget och längre ner, tex vid gastroskopiundersökningar.
– Vi utvecklade och tog patent på en speciell dysa längst ut på sprayröret. Den tillverkas i dag av Cenova med exklusiv tillverkningsrätt i 100000 exemplar i veckan, berättar han.

Listan över Billy Nilsons unika uppfinningar kan naturligtvis göras ännu längre.
Men viktigare är kanske att försöka kunna ta lärdom av all den kunskap från idé till kommersiell succé som han gjort under alla dessa år. En fråga är t ex vad man övergripande bör tänka på för att ha en rimlig chans att kommersialisera sin idé?
– Att ha en vettig idé som är producerbar, som du presenterar på ett sådant sätt att marknaden förstår vad du pratar om, svarar Billy Nilson.
– Det du ska kommunicera är att din idé är bättre, gör mer och/eller är billigare än de lösningar som finns på marknaden idag. Då är den antagligen attraktiv och gör att kunden kan förstå att detta är något som både du och han kan tjäna pengar på. Det är mycket viktigt.
Ett ord som han gärna också pratar om är besjälning.
– För en tid sedan ringde ett stort företag till mig och ville att jag skulle hålla en kurs i “Hur gör man den bästa idén“. På det här företaget satt de så att säga och konstruerade utifrån handboken. Men vad det handlar om är att lyssna på vad kunden vill ha och göra något bättre, säger Billy Nilson och får det att låta hur självklart som helst.
– Jag har alltid jobbat så att jag begärt en kravspecifikation vid utvecklingen av en ny produkt. Därefter har jag frågat kunden vad det är för fel på den nuvarande produkten. Sen har jag gjort en lösning som är 20-30 procent bättre än vad det tänkt sig från början. Och då har man frälst och besjälat dem, säger han.

Men naturligtvis handlar det även om en stor portion kreativitet och insikt i sina egna begränsningar för att nå de framgångar som Billy Nilson haft.
– När det gäller produkter i plast handlar det först och främst att tänka produktionstekniskt från start, så att det verkligen går att tillverka uppfinningen, till rätt pris. Man ska också hela tiden försöka förbättra produkten efterhand och inom ramen för vad produkten ska göra. Det var ett av de viktigaste målen som vi strävade efter under min tid som VD för Cenova.
– Med kreativitet kan man också förenkla produkten. Ta bort delar, öka kapaciteten och bibehålla priset så att kunden blir nöjd. Helt enkelt lägga till nya saker utan att fördyra. Då behöver man inte heller flytta tillverkningen utomlands som många gånger sker idag.
– Dessutom är det bara en tidsfråga innan “lågprisländerna“ vaknar upp och kräver mer betalt. Och då måste man flytta till andra länder och bygga upp verksamheten på nytt igen, tillägger han.
Att gå från en unik idé till en kommersiell produkt kan sägas vara Billy Nilsons signum.
– Visst, men jag har hela tiden varit tvingad att göra det för att kunna förverkliga mina idéer, säger han.
När han startade sin “innovativa karriär“ var alltså plasten fortfarande ett i många stycken nytt material som få hade några djupare kunskaper om, tex hur den skulle produceras.
– När vi skulle tillverka den sk pressstopp-ventilen blev det problem. Dels med verktyget. Dels beroende på att kunskaperna om polymerer var liten trots att det fanns många plastföretag i Småland. De visade sig att de inte kunde så mycket utan hade köpt en formspruta, men egentligen inte visste vad som hände, säger Billy Nilson och fortsätter:
– Jag fick dock fatt på en polymerlärare vid namn Björn Ahrén och han hjälpte mig lösa problemen, men jag fick bygga såväl verktyget som formsprutan själv.
Lärdomen av Pressstopp-ventilen – d v s att åta sig hela utvecklingsprocessen från idé till att utveckla produktionsmaskinerna – blev därför en viktig del i Billy Nilsons affärstänkande och utveckling av Cenova.
– I och med att vi arbetade med speciella produkter som skulle tillverkas i rena rums-miljöer, var vi oftast också tvingade att utveckla maskinerna som skulle tillverka produkterna själva eftersom de inte fanns att köpa.
– Men det gör att man sitter på en enorm kunskap ur konkurrenssynpunkt. Det blir dessutom svårt att flytta en produkt byggd kring en helhetslösning och det ger en unik kunskap om hur produkten måste tillverkas för att fungera. Något som är viktigt om man inte kan patentera idén, säger Billy Nilson.

Även om han i dag officiellt är pensionär kan han dock inte sluta att uppfinna. Eller för den delen intressera sig för frågorna kring uppfinnandets villkor, som han anser är mycket viktiga för fortsatt välfärd i Sverige.
Bland annat därför driver han numera också ett eget konsultbolag och är förutom i Cenova även styrelseledamot i Teknikbrostiftelsen i Linköping.
– Jag tror att det är mycket viktigt att det poppar upp nya idéer och produkter. Det är också viktigt att slå vakt om de små företagen som har betydligt större flexibilitet än vad storföretagen har. De bygger in sig i tunga investeringar och produktionslösningar, som gör att de har svårt att hänga med när marknaden svänger. Det visar inte minst IT- och telekomkrisen, säger han.
Han är övertygad om att det måste göras förändringar så att de små företagen kan och därför vill växa och bli större och på så sätt få bort den timglas-struktur som svenskt företagande kan beskrivas ha idag, dvs med några stora och många små, men få medelstora företag.
– Det är viktigt att ge de små företagen möjlighet att bli större, men det är betydligt större steg att ta än vad många tror. Det vet jag av egen erfarenhet från Cenova. För en företagsbildare kan det därför många gånger vara lättare att förbli liten än att växa med allt vad det innebär.
– Att få de små företagen att växa vidare är trots det viktigt. Men att i stort sett inget väsentligt görs för att förändra situationen är skrämmande. För jag är övertygad om att många medelstora företag skulle vara väldigt lönsamt för Sverige.
Han skulle också vilja se större och mer omfattande satsningar från samhället på uppfinnarna.

– Det gäller att kunna få låna så mycket att man kan få igång en verksamhet. De startpengar som Almi t ex erbjuder, 35000 till 40000 kr, är alldeles för lite och innebär bara att uppfinnaren riskerar att förstöra sin egen ekonomi och äktenskap om han eller hon därefter inte får någon mer ekonomisk hjälp. Det är ju fullständigt galet.
– Samhället ska ju värna om uppfinnarna. De är nyttiga och skapar arbetstillfällen och jobbar sällan enbart för att tjäna pengar, utan för kicken att se sin “baby“ förverkligas och fungera.
– Att satsa på uppfinnarna är därför hjälp till självhjälp. Och det ska man värna om, säger Billy Nilson, som själv bär syn för sägen.
– Jag har fortfarande mycket kontakt med kreativa människor. Och har under de två år som jag arbetat i eget konsultbolag varit med och utvecklat ett antal nya produkter.
– Som uppfinnare tror jag också att jag bara blir bättre och bättre ju äldre jag blir och så länge jag inte tröttnar på att hänga med i utvecklingen.
– Det viktigaste är dock att få marknaden att förstå att man inte är någon gammal gubbe som kommer med någon crazy idé, tillägger Billy Nilson.
Med hans bakgrund borde väl det inte vara något större problem!